Torparsonens idé blev en världssuccé

Vad vore livet utan en skiftnyckel?
Johan Petter Johansson kanske mest kända uppfinningar, skiftnyckeln (patent 1892) och rörtången (patent 1888) har gjort arbetslivet lättare för många hantverkare genom åren.
Hans snilleblixtar har tillverkats i hundratals miljoner exemplar.

Johan Petter Johansson (JP) föddes 1853 i en torparfamilj. Han gick, som var vanligt vid denna tid, i skolan varannan dag och jobbade hemma med djuren och andra sysslor varannan dag. Tidigt visade han prov på en talang som blev hans lycka:

När JP mötte ett praktiskt problem så löste han det.

Vid 13 års ålder byggde JP om pappa Johannes handtröskverk så att det kunde dras av en häst och i senare anställningar utvecklade han sin skicklighet.  Under tiden på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna uppfann han en smörjkopp, sin första egna konstruktion. JP var så engagerad i sitt arbetsliv att han nobbade lumpen och fick böta!

Företagsledningen blev imponerad av hans kreativitet.
– Företaget erbjöd mig vad arbete jag helst ville ha, bara jag stannade i Sverige, har JP berättat. Hans föräldrar och syskon fick därmed emigrera till Amerika utan honom.

JP flyttade 1886 till Enköping och startade eget företag, först i en blygsam smedja på Västra hägnaden, men snart i en större verkstad i Fanna där en bäck stod för drivkraften till maskinerna. Självklart fixade JP själv nödvändiga installationer.

JP var mycket ute på bygden och jobbade med montering. Irriterande nog behövde man då dra med sig en hel kärra full med verktyg då det inte fanns någon mutterstandard.

Så föddes hans snilleblixtar, den justerbara rörtången och skiftnyckeln.

Skiftnyckeln hade förvisso uppfunnits redan 1840 av en engelsman, men JP utvecklade verktyget till perfektion. Det var hans idé att göra bara den ena käften på verktyget rörlig vilket ökade verktygets användbarhet. Det är också denna produkt som med mindre modifieringar producerats i hundratals miljoner exemplar genom åren. Verktyget är väldigt förknippat med Sverige och kallas i Ryssland för sjvedik, ”den lille svensken”.

Tillverkningen i Enköping svällde och JP slöt 1890 ett försäljningsavtal med den driftige entreprenören Berndt August Hjort som sålde verktygen globalt under varumärket Bacho.

Efterfrågan steg hela tiden och när Bahco i Enköping var på topp under 1950-talet jobbade 600 personer i fabriken. Idag är Bahco uppköpt och tillverkningen i Enköping är nedlagd.

JP överlät företaget redan 1916. Sonen Hannes tog då över företaget och JP fortsatte med nya uppfinningar.

I källaren till sitt nybyggda, ståtliga hus Fannalund började han experimentera med en elektrisk pendelarmatur som skulle ge bättre belysning i till exempel fabriksmiljöer och på kontor.

Den så kallade Triplexpendeln blev en succé och JP öppnade en fabrik för tillverkning.

Sammanlagt tog JP patent på hela 118 uppfinningar, allt från kraftfulla fläktar till dörrlåset Trix och en sockertång som skapades på typiskt JP-manér.
Hustrun Mathilda gillade inte att han grävde i sockerskålen med smutsiga fingrar när han kom in från verkstaden. Problemet löste med en tång.
För rökaren som led av såsiga pipor hittade han på piprensaren 1923 tillsammans med P.G Salwén.

JP var aktiv in i det sista och avled nästan 90 år gammal. Hans attityd till problem höll i sig ända till slutet.

Den 17 augusti 1943 föll han illa i sitt sovrum och bröt lårbenshalsen. Istället för att ringa efter en läkare kallade han på sin verkmästare på Triplexfabriken, Gotthard Johansson, som uppmanades att göra en konstruktion för att stadga benet. Först när detta inte lyckades togs JP in på Enköpings sjukstuga där han blev liggande, fick lunginflammation och avled den 25 augusti.

I Enköping har han ett museum uppkallat efter sig, inhyst i JP:s gamla kontor från 1899, Enköpings äldsta hus i sitt slag.

Torbjörn Österholm

I samarbete med Minnenas Journal.