Effekterna av regleringarna på bolånemarknaden börjar märkas. Både på volymen av nyproduktion och möjligheten för unga att skaffa en egen bostad. Det visar en färsk undersökning som nyligen presenterades av Sveriges Byggindustrier.
Bolånetaket och amorteringskravet infördes 2017 och i våras kom ett extra amorteringskrav. Syftet med regleringarna var att få bukt med hushållens belåning men frågan är om åtgärderna fått önskad effekt. I en ny rapport, som tagits fram av undersökningsföretaget Evidens på uppdrag av Sveriges Byggindustrier, pekar man på flera negativa konsekvenser av de nya reglerna. Under ett seminarium med representanter från Sveriges Byggindustrier och flera olika politiks partier efterlyste man en översyn av kreditrestriktionerna.
Enligt rapporten har bolånetaket och amorteringskraven bidragit till att 8 av 10 i åldern 25 till 35 år som bor i Stockholm i praktiken utestängs från möjligheten att köpa en egen bostad. Siffran är något lägre i övriga landet.
– Den grupp som har det tuffast är unga förstagångsköpare. De har begränsade finansiella tillgångar och hänvisas i praktiken till andrahandsmarknaden för hyresrätter där en etta kostar betydligt mer i månaden än ett bolån för ett likvärdigt boende. Om de fick tillgång till ett bolån skulle de istället ha möjlighet att amortera en egen bostad för en mindre kostnad, säger Anna Broman, bostadspolitiks expert på Sveriges Byggindustrier.
Högre trösklar
När banker bedömer en låntagare tittar de oftast på hushållens skuldkvot samt förmågan att klara en stressränta på runt sju procent. Till det kommer bolånetaket. Sammantaget skapar det trösklar som försvårar ungas möjligheter att skaffa en egen bostad.
Kreditrestriktionerna slår också på efterfrågan av nyproducerade lägenheter vilket bidrar till en minskning av byggandet. Prognosen för 2019 visar att nyproduktionen viker trots en god konjunktur. På två år försvinner en tredjedel av marknaden för påbörjade bostäder. Från 64 000 under 2017 till 42 500 nästa år. Anledningen, menar man, är kreditrestriktionernas påverkan på såväl hushåll som företag.
Förutom de direkta effekterna av de införda kreditrestriktionerna visar rapporten att de även påverkar landets tillväxt. Efterfrågan på bostäder minskar och nyproduktionen bromsar in och det bidrar till att BNP sjunker. I förlängningen varnar man för att regleringarna även förstärker en väntad konjunkturnedgång.
Kommentarer från politikerna
Under seminariet då rapporten presenterades fanns även politiska representanter från Vänster, Liberalerna och Moderaterna på plats. De gav lite olika syn på hur de ville möjliggöra att fler kan få tillgång till en egen bostad samtidigt som man begränsar hushållens belåning.
– Vi förespråkar att man fasar ut ränteavdraget samtidigt som man lättar på kreditrestriktionerna. Vi vill också minska bankernas marginaler på bolånen och ta efter den finska modellen där de måste förhandla om räntan på ett annat sätt. Vi föreslår dessutom ett statligt topplån som minskar bankernas risker, säger Ulla Andersson som är ekonomisk-politisk talesperson för Vänstern.
Från Moderaternas håll vill man minska regelkrånglet.
– Vi behöver få igång byggandet. Det har blivit för mycket regleringar på samma gång. Det har blivit för svårt att låna. Men det är ett reellt problem att skulderna ökar, säger Jesper Ahlgren, chefsekonom på Moderaterna
Liberalerna å sin sida förespråkar en översyn av reglerna.
– Det skärpta amorteringskravet är helt uppåt väggarna. Det måste bort. Man måste göra en samlad översyn av restriktionerna. Nu har man mest agerat på Finansinspektionens rekommendationer utan att ta hänsyn till helheten. Vår målsättning är att folk ska äga sitt eget boende. Då kan vi inte sätta upp omöjliga hinder för förstagångsköpare, säger Mats Persson ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.
