Byggvärlden sökte en kommentar från Cementa om problemet i Skövde kommun och fick en intervju med Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.
Vi gav Stefan tillgång till intervjun med fastighetschef Ingemar Linusson så att han skulle få kännedom om problemen i Skövde och bad sedan om kommentarer.
Fråga 1: Ingemar Linusson påstår det att det dök upp symptom, typ sjuka hus, och att man då gjorde en omfattande undersökning. Det enda svar de kom fram till var förhöjda fukttal i betongen och att den fukten reagerade med limmet och att det var som utlöste problemet. Vad säger du om det?
Svar 1: Just det, och det låter i allra högsta grad rimligt. Det låter på beskrivningen som att man har haft ett fuktproblem här, men vad som är orsaken eller förklaringen till det ser jag inte i svaret. Jag ser ingen förklaring till varför det var ett fuktbekymmer i den konstruktionen.
F2: Linusson beskriver att verktygslådan för fuktmätning inte längre fungerade för Timmersdala förskola i Skövde. Han vill ha en prognos som håller, ingen av entreprenörerna fixar det, och då väljer man istället Florosil som lösning och det är ju det han inte accepterar.
S2: Att verktyget inte fungerar är ju inte förklaringen till varför inte betongen har torkat ut.
F3: Tidigare har ju verktygen fungerat och tidigare har Linusson använt betong. Den enda nya faktorn som han ser här är ju vad han återkommer till senare vilket är en ny betongkvalitet för allting annat är ju oförändrat.
Om man tittar på de faktorer som han räknar upp, mätinstrumenten, TorkaS och allt detta samt ett antal provmätningar. Är det inte så att alla instrumenten som man mäter med har funnits länge? Det är samma metod som man har använt i 20 år och det har alltid fungerat tidigare. Det är inte så att mätinstrumenten inte fungerar, det är inte så att TorkaS inte fungerar. I den situationen som var då när de mätte så fungerar inte instrumenten längre så som de har gjort förut. Det vill säga det är någon annan faktor som orsakar fukt. Eller?
S3: Det är där i det här resonemanget som det är väldigt viktigt att vi skiljer på hur det fungerar att mäta fukt i betong å ena sidan och om det är ett problem att betongen inte har torkat ut på den andra sidan. För om TorkaS ger ett resultat som inte sedan uppfylls, nu kan jag inte exakt hur RBK fungerar och det regelverket, men jag antar att det är så här att om man inte uppnår uttorkningen ska man också utreda orsaken till varför.
Jag kan ju också konstatera att det under en ganska lång tid har byggts väldigt väldigt mycket i Sverige och det är ganska ovanligt med bekymmer kring det. Därför är det också viktigt att när man får ett avvikande värde, att man utreder vad det är som inte stämmer. Är det betongkvaliteten? Är det utförandet? Är det byggsättet eller vad är det som är roteln till att man inte får en uttorkning så som man är van vid? Där finns det väldigt många parametrar att jobba med.
F4: Florosil är en akut- eller nödlösning och som man tillgriper när man inte har någon annan lösning. De här tre entreprenörerna, Calles Bygg, Asplunds Bygg och Peab med totalentreprenad mot de två första och partneringentreprenad med Peab. I totalentreprenadens villkor ingår det att det är entreprenören som är skyldig att se till att det här löser sig och Florosil använder man då för att ingen av de tre entreprenörerna klarar problemet – det blir aldrig torrt. Då sitter Linusson med ett tidsschema för uttorkning av betong som han inte är beredd att acceptera. Han vill inte vänta längre utan accepter att stoppa in Florosil för att rädda läget akut.
Är det rimligt att man gör det i stor skala därför att man inte hittar någon annan lösning? Du har tre olika entreprenörer, och alla har samma resultat enligt Linusson. Han säger ju att han skulle vilja klara sig utan Florosil, men alla mätningar leder till att om man ska lägga en plastmatta och limma och om man inte lägger Florosil, då får man samma resultat som på den här förskolan. Då säger han till entreprenören, som egentligen är skyldig att lösa problemet, ja till Florosil. Entreprenörernas åtagande är ju av vad jag har hört normalt 5 år, max 10 år, men om Florosil slutar fungera om 10 år och det blir problem då, då finns det risk att då sitter byggherren med Svarte Petter, säger Linusson till mig. Är det riskfritt att gå över till Florosil för att lösa problemet? Då kan man ju kompensera bristerna i verktygen.
S4: Jag har faktiskt ingen som helst åsikt eller erfarenhet om Florosil är en bra produkt eller inte på livslängden. Det jag vet är att Florosil finns i flera olika varianter med olika egenskaper, så det måste man nog se från objekt till objekt om det är en bra eller dålig lösning och vad det potentiellt kan ha för långsiktiga effekter. Florosil är inte bara en produkt, det är en flora av olika Florosil.
F5: Linusson säger till mig att ända sedan det första caset dök upp 2014–2015 har han sökt svar på varför det här har hänt och han har inte fått något samlat svar och samma problem har dykt upp igen. Prognosen från TorkaS har inte hållit. Vad är din tanke om det? Som journalist, när man hör de här rösterna, så blir min slutsats att det någonstans finns ett systemfel.
S5 : Jag förstår dig. Jag tycker det är så här att vi har en väldigt god kontakt med våra kunder och är det någonting som inte fungerar på ett bygge får vi höra det väldigt fort. Vi har ett väldigt tight samarbete på det planet för att man vill lösa problemen och ingen är ju intresserad av förlängda byggtider.
Sedan brukar vi kunna utreda det tillsammans och jag kan bara konstatera att de senaste åren har vi haft ytterst få objekt där det har varit fuktbekymmer. Några har vi haft, de har vi utrett tillsammans och konstaterat att det är olika lösningar på de problemen, detta beroende på hur vi har gått igenom de parametrarna som påverkar en byggnad. Det rör sig om en handfull fall spridda över 2 år.
Vi har inte hört talas om ett sådant stort fall som Skövde.
F6: Skulle det kunna vara så att problemet med uttorkningen i Skövde beror på att en ny cementkvalitet används i betongen, som Bascement med mineraltillsatser?
S6: Innan Cementa släpper en produkt på marknaden genomför vi otaliga tester för att dokumentera de egenskaper som produkten har. Produkten måste vara godkänd enligt gällande EU-normer. Produkten måste måste vara certifierad innan den görs tillgänglig på den svenska marknaden.
När det gäller vår Bascement har vi testat den för bland annat uttorkning, både vid eget laboratorium och vid Lunds Tekniska Högskola. Vi såg att uttorkningsegenskaperna i Bascementet var minst lika goda som i byggcementet som fanns tidigare och som funnits ytterligare 10 år tillbaka.
Resultaten från detta har vi kommunicerat både med kunder och i en teknisk beskrivning på den här produkten som finns på vår hemsida. Redan ett år innan vi lanserade Bascementen var vi ute och pratade med kunder om att en ny produkt är på gång, hur sammansättningen ser ut, vilka egenskaper den har och så vidare. Sedan är det så att cement med flygaska och även med slagg har funnits allmänt i Sverige länge. Denna typ av mineraltillsatser har varit godkänd i flera decennier i Sverige. Självklart vill vi inte att någon ska råka ut för bekymmer och tack och lov är det relativt ovanligt.
F7: Innebär ditt svar är att ni har verifierat inför er själva att det inte finns några uttorkningsproblem som ni har stött på och då har ni alltså testat det i alla tänkbara tillämpningar innan ni har tagit fram ett svar?
S7: Det är ju så här att vi kan ju inte testa våra produkter i alla tänkbara möjliga betongrecept, utan vi har valt ut ett antal betongrecept och de finns tillgängliga att se resultaten på i den här tekniska broschyren. Och utifrån dem har vi gjort bedömningen att uttorkning av betongen inte är något bekymmer för Bascement.
Vi har gjort ett antal verkliga uttorkningsprovningar med denna betong.
F8: Har ni gjort verkliga prov med uttorkning av betongen för den svenska marknaden? Har ni använt de verktygen som används av den svenska byggindustrin, till exempel RBK-s metoder och TorkaS?
S8: Eftersom vi inte kan täcka in alla betongrecept som finns på marknaden och som våra kunder använder, för det är ju i regel någonting som respektive kund ställer samman, så har vi fått ta våra egna recept och då har vi inte gjort några prognoser. Vi har gjort faktiska provningar, blandat betongen och låtit den torka ut enligt olika sätt och då redovisat de resultaten.
F9: Ni har inte använt RBK-teknikernas verktygslåda för att göra uttorkningsverifieringen?
S9: Nej det har vi inte gjort. Vi har använt av RBK godkänd mätmetod men har gjort arbetet själva.
F10: Skulle det kunna vara så att i det här som vi pratar om just nu ligger hela den möjliga förklaringen till det som hänt i Skövde?
S10: Jag tror att svaret finns säkert i alla dessa parametrar, det tror jag absolut. I det vi redan har pratat om, att TorkaS är ett prognosverktyg som har några år på nacken, men det pågår utveckling av nya prognosverktyg och det är jättebra. Sedan har vi hela tiden det här med hur betongen är dimensionerad? Vad har vi för vct-tal? Vad är det för byggmetod? Hur har utförandet gått till och har man uppfyllt de krav som betongleverantören ställer under byggperioden? Har man behandlat betongen rätt under hela byggprocessen? Det är flera sådana parametrar som man måste se till att de uppfylls.
F11: Hade det inte varit en fördel för både Er och Ingemar Linusson om den här verifieringen hade gjorts på ett sätt som garanterar honom att RBK-verktygen och er verifieringsmodell är identiska? Det kunde ju ha löst den här frågan. Eller?
S11: Det är det jag försöker säga här, vi som cementleverantör kan inte garantera hur våra betongproducenter gör sin betong. Jag tror inte att Konkurrensverket skulle gilla den idén, att vi ska ha kontroll på våra kunders specialdesignade recept som är deras affärshemlighet. Vi kan verifiera uttorkningen av betong baserat på vår cement så det går att se att betongen faktiskt torkar ut.
F12: När entreprenören tar emot fraktsedeln och godkänner leveransen av betongen, då är han juridiskt ansvarig för fortsättningen. Om man har en sådan lösning, där ni gör er verifiering och betongleverantören optimerar för sig, och här har du tre entreprenörer som samtliga har sagt till Ingemar Linusson att de inte har någon aning. De hade tagit emot betongen, de hade gjutit och när de sedan använde verktygslådan för prognoser och mätning av fukten visar det sig att fukttalen inte reduceras i normal takt. Ingen av dem visste om, säger Linusson, att den betong som de använde var en betong som baserades på ny cement. Å andra sidan är det ju så att det ändå är entreprenörerna som har det juridiska ansvaret för betongen i och med att de har tagit emot den. Svarte Petter i det läget sitter ju hos entreprenören, det är bara det att Ingemar Linusson säger till mig att – jag sitter med ett bygge som måste bli klart nu till nästa höst och sedan har jag ett nytt bygge, och då accepterar han Florosil för att klara tidsläget.
S12: Jag tycker att det är olyckligt men man får ju inte heller glömma beställaransvaret. Det är som om du beställer en bil och förväntar dig att du ska få en dieselmotor men får en bensinmotor.
F13: Ja, fast entreprenören är ju beställare från betongleverantören och betongleverantören är ju beställare gentemot dig. Kunden då, Ingemar Linusson, hans skydd är ju kontraktet som ålägger entreprenören att se till att torknivåerna klaras och torktiderna, det står ju i kontraktet. Entreprenören är skyldig att leverera den där torktiden och det har han lovat, men han klarar inte att hålla det.
S13: I det här resonemanget som du för måste du också komma ihåg att det du pratar om är ovanligt, i flertalet byggen i Sverige fungerar det. Då måste man ju ställa sig frågan – varför fungerar det inte?
Jag sträcker gärna ut en hand och säger att Cementa gärna är med och diskuterar den här frågan. Vi kan dela med oss av både våra erfarenheter och de kunskaper vi har på uttorkning och fukt.
Göte Andersson
