Vädret kan varken entreprenör eller beställare rå på

 
Vädret kan varken entreprenör eller beställare rå påDet har nog inte undgått någon att klimatfrågan är ett hett ämne. Frågan har på senare tid fått ytterligare uppmärksamhet genom sextonåriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet, vars initiativ har såväl spridits som uppmärksammats medialt både i Sverige och internationellt. Teorierna varierar, men jag tror att majoriteten svenskar upplever att klimatet blivit varmare över ett antal års tid. Vad det sedan beror på är en fråga som bäst diskuteras i andra forum.

Under fjolårets sommarvärme och torka à la Medelhavet rådde under en period bevattningsförbud i nästan en tredjedel av Sveriges 290 kommuner. Jag fick en fråga på temat. En entreprenör hade tagit på sig att utföra en markentreprenad som omfattade plantering och skötsel (inkl. bevattning) under två år efter godkänd slutbesiktning. Var entreprenören skyldig att bryta mot bevattningsförbudet eller att lösa bevattningsfrågan på annat sätt? Hade entreprenören rent av rätt att vänta med sin plantering till dess bevattningsförbudet hävdes?

Frågan om bevattningsförbudet har ett i sammanhanget tydligt svar, eftersom ett bevattningsförbud normalt utfärdas med stöd av författning. Entreprenören är inte skyldig att utföra arbete i strid med sådan (AB 04 kap 1 § 13 resp. ABT 06 kap 1 § 12), men måste underrätta beställaren om förhållandet och försöka komma överens om hur situationen ska hanteras. Kostnadsreglering ska ske om åtagandets omfattning eller sättet att utföra arbetena förändras.

Svårare är att hantera konsekvenser av extrem väderlek som inte följer av författning. Entreprenören har rätt till tidsförlängning om denne hindras att färdigställa sina arbeten på grund av väderleks- och vattenståndsförhållande som är osedvanliga för byggnadsorten och som inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena (AB/ABT kap 4 § 3 punkt 4), men inte rätt till ersättning för det hinder denne drabbats av. Beställaren har å sin sida inte rätt till vite eller skadestånd med anledning av förseningen. Kräver beställaren att entreprenören ändå ska arbeta kan entreprenören ha rätt till ersättning för det ÄTA-arbete som uppstår. Det är resultatet av en genomtänkt riskfördelning - vädret kan varken entreprenör eller beställare rå på.

Att väderleksförhållandet ska vara osedvanligt för byggnadsorten vållar vanligtvis de största problemen. Kraftiga snöfall i Umeå under vintertid är olägligt för en anläggningsentreprenad, men knappast osedvanligt. Bevattningsförbud och lågt vattenstånd i Uppland under någon del av sommaren är numera ingen överraskning.

Svaret på frågan får man genom statistik från SMHI. En vanlig uppfattning är att ”osedvanlig” nederbörd för en viss månad föreligger när det överstiger normalmånadsnederbörd med 50 procent. Samma resonemang kan föras när nederbörden för en viss månad understiger normalmånadsnederbörden med 50 procent. Så var fallet i Stockholmsområdet i somras - i juni kom 6 mm nederbörd jämfört med normalmånadsvärde om 72 mm (!). Det kan dock diskuteras hur relevanta normalårsvärdena är för dagens förhållanden, eftersom de utgår från statistik för perioden 1961-1990.

I en föränderlig värld kanske det inte dröjer många år innan sommaren 2018 är normen och istället stora mängder nederbörd är osedvanligt och anses ogynnsamt. Kanske innebär istället engagemanget från världens alla Greta Thunberg att diskussionen kring väderpåverkade entreprenader fortsätter att handla om kraftiga snöfall i Malmö snarare än storm i Göteborg och torka i Uppland. Den som lever får som bekant se.

 Elin Schedin
Advokat
AG ADVOKAT

Taggar

Juristkrönikan

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb