Anläggningsmarknaden ser ut att gå mot en ljus framtid. Till exempel förväntas vägunderhållet växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027, spår Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.
Mårten Pappila är analytiker på Prognoscentret och ansvarig för att analysera anläggningsmarknadens utveckling. Här berättar han om utsikterna för marknaden framåt.
Hur har anläggningsmarknaden utvecklats de senaste åren?
– Sedan år 2020 har marknaden legat kvar på en markant högre nivå jämfört med det historiska medelvärdet och uppgått till drygt 240 miljarder kronor per år mätt i 2024 års prisnivå. Under lågkonjunkturen de senaste åren växte den i volym med ungefär en procent per år, vilket bekräftar anläggningsmarknaden inte är lika känslig för konjunktursvängningar.
Hur ser det ut för anläggningsmarknaden under de närmsta åren?
– I vår senaste prognos från juni så bedömde vi att investeringarna samt drift-och underhåll skulle öka med cirka sex procent i fasta priser i år, vilket är att jämföra med modesta en procent under förra året. Fördelar man det på projektinvesteringar respektive drift-och underhåll så väntas utvecklingen landa på cirka fyra respektive elva procent. En utbyggnad av elnäten (lokal-och regionnäten samt transmissionsnätet) samt vägunderhållet bidrar mest till ökningen 2025-2027. Även investeringar i järnvägar bidrar mycket.
Och framåt då?
– Investeringsbehoven är stora och regeringen har utökat ramarna för kommande nationella plan för transportinfrastrukturen fram till 2037. Volymökningen beräknas bli cirka 262 miljarder eller 27 procent. Potentialen för marknaden väntas med andra ord vara mycket god framåt. Planeringsprocessen för Sveriges infrastruktur kan säkert uppfattas som krånglig av många men i grunden handlar det om att Trafikverkets arbete ges utifrån olika planer och processer.
– Arbetet med den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026-2037 inleddes med att Trafikverket fick i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det har sedan remissbehandlats och legat till grund för infrastrukturpropositionen. I propositionen föreslog regeringen en ekonomisk ram för 12 år och riksdagen röstade ja till förslaget i december 2024. Regeringen har nu beslutat om direktiv till Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan. Regeringen planerar sedan att under 2026 fatta beslut om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna.
Vad tror du vi kan vänta oss i höstbudgeten?
– Bland annat ökade satsningar på infrastruktur, helt i enlighet med kommande nationella plan. Vi såg till exempel i höstbudgeten för ett år sen att ytterligare 6 respektive 8 miljarder tillfördes åren 2026 och 2027 avseende väg och järnväg på grund av kommande nationella plan. Vi väntar oss att den nya budgeten fortsätter i den riktningen. Kortfattat kan vi dock säga att finanspolitiken väntas bli mer offensiv framåt och det kommer satsas på att lösa brister i infrastrukturen samt hantera effekterna av Nato-inträdet. Vi publicerar nästa anläggningsprognos 11 december och återkommer då med en uppdaterad bild av svensk anläggningsmarknad fram till år 2028.
– En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har också initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar alltmer i fokus när bristande konkurrenskraft, låg produktivitetsutveckling samt ökad försvarsförmåga ska hanteras.
I Prognoscentrets bedömningar ingår även analyser av de olika segmenten som ingår i anläggningsmarknaden. Vilka väntas få en starkare utveckling framåt?
– Eftersom ramarna i kommande nationella plan varit kända sedan ett tag och förra höstbudgeten inkluderade delar av dessa har vi tagit hänsyn till dem i prognoserna. Sen tar vi hänsyn till och bedömer Trafikverkets förmåga att genomföra planerna med tanke på personal, kostnader samt eventuella problem med olika upphandlingar till exempel. Vi gör också prognoser på den kommunala, regionala samt privata delen av anläggningsmarknaden fördelat på flera olika segment, investeringar kontra drift och underhåll samt uppdelat på olika geografier. Därmed tittar vi på en mängd olika drivarfaktorer och källor så det är inte bara statsbudgeten som har betydelse.
– Vår prognos pekar mot en stigande ökningstakt för investeringarna mot 2027 medan drift och underhåll sammantaget ökar något långsammare för åren 2026-2027. Det som är utmärkande för prognosperioden är vägunderhållet som väntas växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.
Och var går det lite trögare?
– Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar väntas öka med mellan 2 och 3 procent per år under prognosperioden. Sveriges VA-system är dock föråldrat och dras med en stor underhållsskuld och därför kan investeringstakten sägas vara för låg. Reinvesteringarna i ledningsnätet har i och för sig ökat trendmässigt under flera år men har inte nått den nivå som krävs för en långsiktigt hållbar förnyelsenivå. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar pekar det mot en fortsatt volymtillväxt under flertalet år framöver. Ett annat exempel är järnvägsunderhållet som skulle behöva vara betydligt större men där bland annat entreprenadmarknaden är en flaskhals på grund av för låg kapacitet.
Hur ser det ut om man jämfört med andra europeiska länder?
– I Sverige utgör anläggningssektorn en ganska så hög andel av den totala bygg- och anläggningsmarknaden, till stor del beroende på vårt avlånga land, hårda klimat samt tunga basindustri i norr. Vi ligger på knappt 40 procent som andel och endast Polen ligger högre än oss. I genomsnitt är nivån drygt 20 procent för de europeiska länderna totalt.
Hur ser det ut om man tittar på olika typer av anläggningsarbeten, vilken typ av anläggningsprojekt dominerar?
– Högst marknadsvärde under 2024 utgjordes av energi och vägar på drygt en fjärdedel var. Därefter kommer järnvägar och VA. Lägst andel utgörs av hamnar och vattenvägar på 3 procent.
Tre korta frågor till Mårten Pappila
Hur ser din vardag som analytiker på Prognoscentret/Hubexo ut?
– Min vardag består främst av prognosarbete men även många kundspecifika uppdrag. I samband med att vi presenterar nya prognoser är jag ute och träffar många kunder som vill ha dragningar av våra prognoser – och som gärna diskuterar slutsatserna med oss. Som analytiker behöver jag också hålla mig uppdaterad om vad som sker i omvärlden, ekonomin och byggsektorn såklart.
Vad gör bygg-och anläggning så spännande att följa?
– Det är ju en så oerhört viktig bransch för samhället och människorna i den. Den står för cirka 10 procent av BNP och sysselsätter så otroligt många människor. Byggbranschen är konjunkturkänslig medan anläggningssidan är mer stabil då den till stor del finansieras med offentliga medel. Den dynamiken är intressant att följa.
Vad tror du om anläggningssektorn i framtiden?
– Längre fram i tiden efter prognosperioden kommer också elproduktionen behöva byggas ut. Det händer givetvis mycket med den nya tekniken också. Tex kommer AI förändra hur vi planerar och bygger.
