Varför måste jurister krångla till det så mycket?

 
Varför måste jurister krångla till det så mycket?

Varför gör vi jurister det så krångligt för oss? Det frågar jag mig ibland när jag sitter och vänder och vrider på paragrafer, principer och praxis för att kunna svara på klienters frågor.

Alla dessa invecklade förfaranden inom offentlig upphandling som måste följas till punkt och pricka – krångliga. Att en entreprenör, för att ha rätt till ersättning och tidsförlängning, prompt måste underrätta beställaren enligt konstens alla regler – krångligt. Alla frister och formaliakrav och bevisbördor att hålla koll på – krångliga, krångliga, krångliga.

Vore det inte betydligt smidigare om kontraktsparterna i en tvist försökte nå en pragmatisk lösning i stället för att låta sina ombud kasta komplicerade juridiska argument på varandra? Att fokusera på arbetet som ska utföras enligt kontraktet snarare än att skriva sida efter sida med kommersiella villkor? Om parterna satsade på att försöka göra materiellt rätt i stället för att undvika att göra juridiskt fel?

Jag menar inte att icke-jurister ska försöka sig på att sköta juridiken själva. Resultatet av det blir oftast inte så bra. Jag kan inte låta bli att jämföra med när vi skulle renovera köket hemma och beslutade oss för att göra en del av arbetena själva. Jag och min kille, som liksom jag är jurist, gav oss på rivningsarbetena. Exalterade och målmedvetna började vi slå ner en vägg med de få verktyg vi hade hemma. Resultatet blev sådär. Och eftersom vi inte använde skyddshandskar fick vi ganska snart stora blåsor i händerna. Dagen efter kom värk i muskler jag inte ens visste att jag hade. Det slutade med att snickaren som vi hade anlitat för andra arbeten fick riva det sista av väggen.

Vårt försök att vara hantverkare kan jämföras med att en person som egentligen inte kan särskilt mycket juridik försöker sig på att skriva ett avtal eller en domstolsinlaga, men att slutprodukten blir sådär och att en jurist får komma och snygga till efteråt. Nu i efterhand kan jag villigt erkänna att det nog varit klokt att ta hjälp med att riva väggen redan från början…

Snarare än att ta bort juristerna, undrar jag att om det finns anledning att ibland dra ned på juridiken. Vore det inte rimligare att i en entreprenad lita på beställarens och entreprenörens erfarenhet, sakkunskap och förmåga att veta vad som fungerar bäst? Kanske, men problemet är att kontraktsparterna typiskt sett har olika intressen och att det kan vara svårt att enas om en rimlig avvägning mellan dem. Juridiken behövs för att balansera parternas uppfattningar om hur en entreprenad ska gå till. Det handlar i mångt och mycket om att skapa förutsebarhet. Genom regler och villkor bestämmer parterna på förhand hur saker ska skötas och vad som ska hända om de inte sköts. Genom att anpassa sina förväntningar till det som man avtalat om kan bägge parter förhoppningsvis bli nöjda.

Ställt på sin spets handlar behovet av jurister om att Sverige är ett rättssamhälle. För att skapa förutsebarhet och rättssäkerhet är det nödvändigt att samhället styrs av lagar och regler som är tydliga. Men ibland är juridiken så snårig att den inte blir särskilt användbar. Hantverket för oss jurister är att göra även den krångliga juridiken begriplig, tydlig och förutsebar.

Tydlig juridik är bra, men krånglig juridik är kul. Och hur torrt det än kan låta så innebär ofta att ju krångligare reglerna är, desto roligare blir juridiken.

Anna Englund
biträdande jurist
AG Advokat


Taggar

Juristkrönikan

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 
 
 
 
 
-->