Varför ställer jurister så många frågor?

 
Varför ställer jurister så många frågor?När vi jurister börjar arbeta med nya ärenden handlar de första insatserna ofta till stor del om att samla in information. Som regel börjar klienten med att berätta om vad som har hänt och vad vi kan hjälpa till med, men därefter brukar vi ställa en rad olika frågor. Ofta ber vi om att få del av eventuell dokumentation som kan vara av intresse samt ställer de övriga frågor som behövs för att säkerställa att vi förstår ärendet och kan ge klienten väl anpassade råd.

Min uppfattning är att informationsutbytet i de flesta fall fungerar väldigt bra. En del klienter presenterar sitt ärende så strukturerat att vi knappt har några frågor alls och det händer till och med att vi får allt relevant material sammanställt i en exemplariskt organiserad pärm. Ibland förekommer dock att någon reagerar på att vi jurister är så frågvisa, vilket bland annat kan märkas genom en ovilja att besvara våra frågor och känslan att klienten tycker att vi är ganska ”jobbiga”. Jag har även i några enstaka fall stött på kommentarer i stil med ”ni borde inte fråga så mycket, ni har ju fått vårt material”.

Att vi ställer många (och vad som ibland kanske kan uppfattas som ”dumma”) frågor har att göra med vårt uppdrag. För att vi ska kunna hantera ärendet så bra som möjligt krävs att vi inte bara förstår juridiken, utan också omständigheterna i det aktuella fallet. Med det menar vi kortfattat vad som faktiskt har hänt och vad som har sagts mellan parterna. Det kan till exempel finnas enkla förklaringar till den uppkomna situationen som påverkar hur vi bör lägga upp argumentationen, men som inte kommer fram om vi inte ställer frågor. Vi behöver därför klientens hjälp inte bara för att få del av den information vi behöver, utan också för att vi ska förstå densamma.

Under arbetets gång dyker det också ofta upp nya frågeställningar som gör att vi måste återkomma till klienten med ytterligare frågor. Motparten kanske har gjort en invändning som medför att vi efterfrågar en specifik underrättelse eller rentutav bestrider att det gått till på det sätt klienten påstår. I de fallen är det viktigt att klienten medverkar även under ärendets gång och har förståelse för att informationsutbytet måste ske löpande.

När det gäller just entreprenadjurister finns dessutom ytterligare ett skäl till att vi ställer många frågor, med anledning av att vi ofta ställs inför olika byggtermer och komplicerade byggtekniska frågor som en del av de ärenden vi hanterar. I sådana situationer är det nämligen perfekt att (i den mån det behövs) nyttja klientens kunskap och kompetens för att få en korrekt och begriplig förklaring. Klienten är ju expert på det vi diskuterar och kan oftast förklara de byggrelaterade frågorna i ärendet på ett föredömligt sätt. Det är förstås en förutsättning att vi förstår vad vi pratar om för att till exempel kunna föra meningsfulla diskussioner med motparten eller förklara klientens talan i domstol.

Sammanfattningsvis ställer alltså inte jurister frågor för att vara krångliga, utan för att det ligger i klientens intresse. Och ni kan vara säkra på att alla frågor ställs av en anledning. Att ställa frågor är nämligen ett av våra viktigaste arbetsverktyg för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag och säkerställa att vi lämnar rätt råd. Ha gärna detta i åtanke nästa gång ni stöter på en frågvis (och kanske lite ”jobbig”) jurist.

Amanda Nilsson
Biträdande jurist
AG Advokat

 

Taggar

Juristkrönikan

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se