Varför tvistas det så mycket i byggbranschen?

 
Varför tvistas det så mycket i byggbranschen?Maria Fahlcrantz, AG Advokat.  Några av er tänker nog att det är på sin plats att den sista krönikören för AG Advokats räkning sammanfattar vad som har hänt på den entreprenadjuridiska spelplanen under 2019. För er kan jag kosta på mig att nämna att snackisen för året har varit så kallade global claims, vilket innebär att entreprenören i ett enda krav begär ersättning för flera olika händelser som beställaren påstås ansvara för, utan att orsakssambandet mellan en specifik ansvarsgrundande händelse och en uppkommen enskild merkostnad beskrivs. Allt klumpas ihop kan man säga och kan leda till infekterade tvister mellan entreprenören och beställaren.
På temat tvist får jag titt som tätt frågan om varför det tvistas så mycket i byggbranschen. Först och främst får tydliggöras att jag inte vet om det tvistas mer i byggbranschen än i någon annan bransch, men som svar på frågan brukar jag nämna ett antal orsaker till varför tvister uppkommer i byggbranschen, såsom exempelvis otydliga bestämmelser i AB 04/ABT 06, otydligheter i kontraktshandlingarna och bristande kommunikation för att nämna några orsaker.

När det kommer till otydliga bestämmelser i AB 04/ABT 06 finns det flera sådana bestämmelser i standardavtalen, vilket inte är särskilt konstigt eftersom AB 04/ABT 06 utgör produkten av avtalsförhandlingar varför kompromisser har nåtts. För mig som advokat innebär det att jag i en tvist där jag företräder beställaren kan argumentera på ett visst sätt för att i en annan tvist där jag representerar entreprenören kan argumentera på motsatt vis. Ett exempel på det är AB 04/ABT 06 kap 4 § 4 som inbjuder till att man som beställare kan argumentera för att aviseringsplikt för tidsförlängning gäller både för ÄTA-arbeten och för hinder, medan den entreprenör som har missat att underrätta om att entreprenaden försenas på grund av uppkomna ÄTA-arbeten kan argumentera för att bestämmelsen endast gäller för hinder.

Gällande otydligheter i kontraktshandlingarna är denna särskilt tvistedrivande. När kontraktshandlingarna innehåller oriktigheter ökar nämligen möjligheten för entreprenören att kräva ersättning för så kallade likställda ÄTA-arbeten (se AB 04/ABT 06 kap 2 § 4). Detta är något som beställare tål att fundera över när förfrågningsunderlaget tas fram. Det kanske kan vara värt att lägga den där extra månaden på projekteringen eftersom det på samma sätt som det är viktigt att tiderna i projektet hålls måste också investeringsbudgeten hållas. Om projekteringen tidsmässigt sett drivs på hårt riskerar det att generera i ett ekonomiskt bakslag i produktionsskedet.

När det gäller bristande kommunikation tror jag för egen del att flera av de tvister som jag har drivit genom åren för klienters räkning hade kunnat undvikas om parterna hade kommunicerat mer med varandra. Jag brukar jämföra detta med vilken annan relation som helst. Om man inte kommunicerar med sin respektive riskerar det att äventyra relationen eftersom man inte förstår eller vet vad den andra tänker på. Det fungerar på samma sätt ute på våra byggen i landet. Om beställaren i samband med slutreglering av entreprenaden får veta att entreprenören vill ha betalt för ett ÄTA-arbete som utfördes för ett år sedan kommer beställaren inte bli särskilt villig att betala för det arbetet även om arbetet utgör ÄTA-arbete. Att beställaren också har rätt att neka ersättning i en sådan situation gör knappast entreprenören lycklig, men så ser regelverket ut.

Avslutningsvis vill jag lämna några visdomsord för 2020. Kommunicera mer med varandra och gör det helst skriftligen. Det är nämligen det bästa sättet att undvika att tvist uppkommer. Med de orden sätter jag punkt för 2019 och önskar alla läsare en god jul och ett gott nytt år.

Maria Fahlcrantz
Advokat
AG Advokat

Taggar

Juristkrönikan

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 
 
 
 
 
-->