Vill modernisera konsultbranschen

 
Vill modernisera konsultbranschenNiklas Sörensen är ny vd på Ramböll Sverige, han tillträdde i början av november. Han vill göra Rambölls riktning tydligare. Foto: Ramböll Niklas Sörensen är tillbaka på Ramböll. Nu i rollen som vd. 
Han tycker att konsultbranschen måste moderniseras och att konsulterna ska ta en mera proaktiv roll.
– Vi måste börja ta på oss ansvaret att ge förslag och inte vänta in att någon ska be oss om det, säger han. 

Efter cirka tio års frånvaro är Niklas Sörensen tillbaka på Ramböll.
Senast han jobbade där var det som områdeschef för Örebro/Västerås.
Nu har han rollen som vd och ersätter Bent Johannesson, som efter 13 år som vd för Ramböll Sverige har gått i pension.
– Det är jättespännande att vara på Ramböll igen. Det finns mycket i bolaget som funkar otroligt bra. Utmaningen för mig blir att lyckas sätta nästa agenda och försöka att genomföra förändringar och utveckla Ramböll så att vi ytterligare kan stärka oss som marknadsledande på att möta kunders och samhällets behov med progressiva lösningar.

Han lämnar närmast en tjänst som affärsområdeschef för Samhällsbyggnad på WSP Sverige AB.
Ett jobb som han lämnade enbart eftersom han fick ett erbjudande han inte kunde säga nej till.
Han föredrar att prata om framtiden på Ramböll, snarare än det han lämnat bakom sig.

Hur kommer det att märkas att Ramböll fått en ny vd? 
– Internt hoppas jag att vi kan få till en starkare utveckling av bolaget. Jag tror att vi behöver vara tydligare med vår riktning och vilken position vi vill ha. Vi ska jobba för att agera lite snabbare.

Och externt?
– Jag vill egentligen inte att någon ska märka att det är jag som är vd, utan jag vill att man ska märka hur Ramböll Sverige agerar som bolag och som en del av en koncern. Jag tycker inte att man ska förknippa bolag för mycket med en enskild person, jag vill att man ska se hela organisationen.

Varför måste Ramböll bli tydligare med sin riktning?
– Jag tycker att det är dags att se över konsultens roll och vem som gör vad. Branschen har förändrats, bland annat genom globalisering och ny teknik, men rollerna har i stort sett alltid varit de samma. Jag tror det finns mycket att vinna på att modernisera konsultbranschen.

Har branschen inte följt med i tiden?
– Nej, inte helt. Digitaliseringen är en viktig fråga som vi måste ha större fokus på. Exempelvis ska vi fundera på vad vi vill ha ut av digitaliseringen och vem som är bäst på att hantera vilken del av digitaliseringen. Finansieringen är en annan fråga och vi måste hitta flera finansieringsalternativ än de som finns i dag om vi ska klara av den förändring och de behov som finns framöver.

Tycker du att branschen är för konservativ?
– Ja. Men så är det i flera länder, det är inte unikt för Sverige. I Sverige har politiken använt branschen som en konjunkturregulator, det har nog gjort att vi inte behövt göra vissa förändringar. När det går sämre för Sverige pumpar man in pengar i byggbranschen för att hålla uppe Sverige, vilket innebär att folk kan göra fel saker men ändå tjäna pengar. Man har en trygghet och det kan leda till att branschen står stilla. I andra branscher ökar uppfinningsrikedomen vid lågkonjunktur och endast de starkaste överlever – branschen utvecklas. Men globaliseringen gör att vi inte kan vara riktigt lika trygga och det kan vara bra för uppfinningsrikedomen.

Vilken är konsultens roll i digitaliseringen?
–Vi sitter på mycket information om vad som måste göras och där skulle vi behöva vara lite mera proaktiva och förslagsinriktade.

Är det ert ansvar att ge förslag, utan att någon ber om det?
– Absolut! Det är det som ligger i det proaktiva – att vara en rådgivare och ge förslag och inte vänta in.

Görs det inte i dag?
– Enligt min erfarenhet är det väldigt sällan vi i konsultbranschen tar en tydlig position och säger att vi har utrett det här. I princip aldrig. Internationellt kan man lägga betydligt mer pengar på att vinna ett projekt, men då ger man sig heller inte in i så många projekt. Hela branschen skulle bli pricksäkrare om de som ger sig in i anbudet faktiskt lägger ner rejält med tid och under den tiden kan bestämma sig för om det här är ett projekt som de vill jobba med, eller strunta i det? Då får vi rätt aktörer på rätt projekt. Där skulle vi kunna tvinga oss själva att bli lite mera nogräknade med vad vi håller på med.

Hur ska Ramböll nå dit?
– Första steget för oss blir att jobba igenom vilken position som vi tror att vi ska ha i svensk byggbransch. Vi kommer att titta på digitaliseringen, vilken spetskompetens vi har, vad det är som är unikt med Ramböll och se vad vi har för verktyg att jobba med.

Vilken betydelse för digitaliseringen är det att vi fått en digitaliseringsminister?
– Det är positivt att man visar att det här är en viktig fråga och en minister kan säkert bereda väg för digitaliseringen i viss mån, men marknaden kan inte luta sig tillbaka och vänta på att det ska ske. Marknaden måste göra skillnaden.

Vad betyder digitalisering för dig?
– Oj, det är en stor fråga. Den del som passar oss är till exempel BIM, det har vi varit mycket involverade i. Den mesta digitaliseringen i dag är inriktad på nybyggande och om man räknar med att byggnaderna står i 100 år, så tar det 100 år att göra allt bestånd digitalt.  Jag är väldigt nyfiken på att digitalisera det som redan finns. Då får man en bättre koll på exempelvis vad man äger och vad man ska göra med det man äger. Det ger bättre kontroll och bättre effektivitet. Digitalisering kan också vara i form av beslutsunderlag för vad man ska investera i, eller återkommande kontroller så att man får se att saker och ting faktiskt beter sig som de ska. Det finns mycket teknik ute som egentligen inte är ihopsamlat och drivet av vad man letar efter. Sedan finns det begrepp inom digitaliseringen som handlar om smarta städer. Men allt det här är bara en liten del av digitaliseringen. Vi har inte utrett var digitalisering kan innebära för samhället. Ta sjukvården som exempel. Hur kan vi i framtiden designa sjukhus för en annan typ av vård som bygger på digitalövervakning i hemmet innan man kommer till en vårdinstans?

Du har tidigare sagt att du kommer att ha mycket fokus på rätt sorts tillväxt. Vad betyder det?
– Jag tror på organisk tillväxt, eftersom det är något man gör sig förtjänt av. En stark tillväxt är ett bevis på att man har en modell, verksamhet eller produkt som kunder och medarbetare vill ha. Sedan kan man lägga på förvärv och det kommer vi att jobba hårt med också. Men har man inte den organiska tillväxten så har man i grunden inte en produkt eller ett sätt som attraherar kunder och då tror jag heller inte att man ska förvärva.

Hur är du som chef?
– Om vi har kommit fram till en idé, eller ett förhållningssätt i en fråga, då håller jag hårt i det. Jag är lite, eller ganska mycket, envis. Jag vilar heller inte för länge på hanen om vi kommit fram till att vi tror på någonting.

Vad drivs du av som person?
– Jag är nyfiken och ifrågasättande. Varför är saker som de är? Jag vill väldigt gärna försöka förstå och sedan hitta ett annat sätt att lösa det på.


NIKLAS SÖRENSEN
Ålder: 46
Gör: vd för Ramböll Sverige
Bakgrund i korthet: Efter civilingenjörsexamen från KTH startade karriären på Ramböll, dåvarande Scandiaconsult. De senaste tre åren har han varit affärsområdeschef för Samhällsbyggnad på WSP och dessförinnan vice vd och divisionschef med ansvar för affärs- och teknikutveckling på Grontmij.
Familj: Fru och tre barn
Bor: Rönninge
Intressen: Idrott och natur. Gärna konditionsidrott som längdskidåkning, kajak och långfärdsskridskor.
Senaste lästa bok: Thinking fast and slow, av Daniel Kahneman.
Senaste film: Disneys Big Hero 6 med barnen
Favoritbyggnad: Chrysler Building i New York är favoriten, den är häftig för att den är Art déco. Tvåa och trea på listan är Bank of China i Hongkong och Hancock Tower i Chicago för kombinationen av design och struktur.


Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se