Viva modell för energilagring

 
  • Brf Viva i Göteborg blir ett modellområde för flera hållbara fastighetstekniker. Bild: Riksbyggen

    Brf Viva i Göteborg blir ett modellområde för flera hållbara fastighetstekniker. Bild: Riksbyggen

  • Ett batterilager kommer att lagra el i huset.

    Ett batterilager kommer att lagra el i huset.

  • Marie-Louise Persson

    Marie-Louise Persson

Föregående
Nästa
 
Riksbyggens projekt  Brf Viva i Göteborg, som ska stå färdigt för inflyttning från och med år 2018, ska utgöra ett modellområde för flera hållbara fastighetstekniker.
Den teknik Riksbyggen arbetar mest med för närvarande är den mer avancerade energilagringstekniken för el.

I det moderna elsystemet behöver produktion och behov mötas varje sekund för att det inte ska bli elbrist eller för hög belastning på näten.
I Sverige planeras samtidigt en allt större andel el komma från väderberoende energikällor som vind och sol, som kan ge tydliga effekttoppar och -dalar. 

För att klara utmaningen kan modern energilagringsteknik vara en lösning för bland annat bostadsrättsföreningar.– När man talar om energilagring kan det handla om både el och värme, förklarar Mari-Louise Persson, energistrateg vid Riksbyggen. 

När man lagrar värme kan man värma ett hus mindre om väderprognosen säger att det snart blir varmt, och mer om det förväntas bli kallare ute.Den teknik Riksbyggen arbetar mest med för närvarande är den mer avancerade energilagringstekniken för el. Bland annat kommer sådana så kallade energilager installeras i det kommande projektet brf Viva i Göteborg, som ska stå färdigt för inflyttning från och med år 2018 och utgöra ett modellområde för flera hållbara fastighetstekniker.

– Det som vi kommer att ha i brf Viva är ett batterilager för att lagra el i huset. För redan idag är det ju så att många elnät har en effekttaxa, så man betalar för hur mycket effekt man behöver.

Effektbehovet mäts och prissätts som bekant av elbolagen. Den enklaste modellen för detta finns i villor, där olika storlekar på huvudsäkringarna avgör hur mycket man betalar för elen.– Om man har större säkringar brukar man få betala utifrån hur mycket effekt man använder. Så om du på en dag under hela året slår dubbelt i taket kommer det att dimensionera hur mycket du får betala för hela året, säger Mari-Louise Persson.

Om man i en sådan situation istället har ett energilager kan man ta från lagret under de timmar då fastigheten behöver mest el, och därmed inte belasta nätet i onödan. Med andra ord, hålla effekttaxan och fastighetens energikostnader nere.– Det kan gå till så, att man installerar en ”effektvakt”, som säger till elsystemet att batteriet går in när man når en viss topp – eller så går säkringen.

Det här är på god väg att bli verklighet på många ställen, inte bara i Riksbyggens Vivaprojekt. I exempelvis Tyskland har regeringen subventionerat installation av energilager i bostadsfastigheter, vilket har snabbat på utvecklingen rejält där. 

Och många sorters system kan användas.– I brf Viva har vi valt att återanvända begagnade bussbatterier från Volvos elbussar som just nu går mellan det här området som vi bygger och staden. Dessa kommer förmodligen att ha tjänat ut som bussbatterier lagom till dess vi byggt klart husen, säger Mari-Louise Persson.

Med ett något större batteri, mellan 0,8-1,3 kWh/lägenhet, kan effekttoppen minskas med 40 procent. Fastighetsägare och boende kan därmed sänka sina kostnader för elnätsabonnemanget betänkligt.

Så långt intäktssidan – men hur mycket kostar kalaset? Eftersom energilager i flerbostadshus behöver anpassas efter brf-storlek och andra parametrar, är det generellt svårt att räkna ut detta. Men privatbostadslagret Tesla Powerwall2 förväntas börja installeras i Sverige nu till sommaren, och ska kosta 61 000 kronor för ett batteri à 14 kWh, med installation och hårdvara från ytterligare 12 300 kronor.

Större system, installerade i flerbostadshus, beräknas kunna bli lönsamma redan efter fem till sju år, enligt Power Circle. Än så länge är de dock ovanliga.– Det finns ju några produkter på marknaden, men det är ju inte så att man bara går och köper dem, avslutar Mari-Louise Persson.

Fakta: Brf Viva
Plats: Guldheden, Göteborg.
Byggstart: november 2016.
Planerad inflyttning: från 2018.
Antal bostäder: 132.
Rum och kök: 1-5.
Pris: från 95 000 kr (gäller endast de minsta ”ungdomslägenheterna”, där vissa specialregler för köp och försäljning gäller) till 7,5 Mkr.
Avgift: 2 685 – 5 367 kr per månad.
Brf Viva utformas som ett modellprojekt för hållbart boende av Riksbyggen i samarbete med Göteborgs Stad, Johanneberg Science Park, näringsliv, universitet, analytiker, forskare och invånare i staden. Bland annat ska föreningen äga en egen solcellsanläggning, orangeri och odlingslotter. Området kommer även att kunna producera egen el och lagra överskottsel. Energieffektiv ventilation, smarta avfallssystem, livscykelanalyserad byggnadskonstruktion och olika typer av bil- och cykelpooler är ytterligare inslag.
Läs Byggvärlden nr 6
Läs Byggvärlden nr 6!
Klicka här

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se