Hur tätt kan man bygga?

 
  • Här trängdes 50 000 människor på en yta motsvarande mindre än fyra fotbollsplaner. Foto: Flickr.

    Här trängdes 50 000 människor på en yta motsvarande mindre än fyra fotbollsplaner. Foto: Flickr.

  • Kowloon Walled, bostadsområde i Hongkong, 1991. Foto: Roger Price.

    Kowloon Walled, bostadsområde i Hongkong, 1991. Foto: Roger Price.

  • Alexander Ståhle, vd Spacescape. Foto: Spacescape.

    Alexander Ståhle, vd Spacescape. Foto: Spacescape.

Föregående
Nästa
 

Ett av de vanligaste förslagen som anförs för att lösa bostadsbristen är att bygga tätare. Men hur tätt? Världens mest tätbebyggda kvarter – Kowloon Walled City – var fram till dess området revs 1994 ett exempel på hur extremt tätt människor kan bo. Här trängdes uppåt 50 000 invånare på mindre än fyra fotbollsplaners yta.

Hur tätt kan egentligen människor bo? Hur tätt kan man bygga? Väldigt tätt, åtminstone enligt det forskningsdrivna konsultföretaget Spacescape. Alexander Ståhle är tekn. dr. i stadsbyggnad vid Spacescape, och berättar om företagets analysmodell för att undersöka förtätningspotentialen i olika städer.

– Den här analysmodellen lyfter fyra olika faktorer som bestämmer var det kan byggas tätare. Två aspekter är drivkrafter: var människor vill bo, såsom attraktiva, centrala lägen, respektive var politikerna vill bygga. Det kan ju vara nära kollektivtrafiken för att utnyttja investeringarna.

Alexander Ståhle fortsätter:

– Sedan finns det två stycken begränsningsfaktorer. Dels var man rent fysiskt kan ställa ned byggnader. Dels var kommunen anser att man kan bygga, ifråga om naturvärden, för att bevara kulturminnen och så vidare.

Spacescape använde sin analysmodell bland annat i en utredning för Stockholms stad (se faktaruta), och kom då fram till att man skulle kunna bygga 140 000 nya bostäder genom att förtäta kring existerande bebyggelse. Vilket nu har blivit det nya bostadsmålet för staden.

Men var ligger då den bortre gränsen för förtätning? Även om Stockholm befinner sig mycket långt från denna gräns kan det vara spännande och fantasieggande att analysera det som en gång i tiden var världens mest tätbebyggda stadsdel – den nu rivna stadsdelen Kowloon Walled City i Hongkong. Som mest rymde den 33 000 människor (vissa säger 50 000) på en yta motsvarande mindre än fyra fotbollsplaner. Om det redan nu tättbebyggda Manhattan i New York skulle byggas lika tätt som Kowloon Walled City – som revs 1994 – skulle hela 65 miljoner människor få rum där. De täta gränderna förlänade också stadsdelen även namnet City of Darkness – Mörkrets stad.

Kowloon Walled City byggdes som ett kinesiskt fort, men blev sedan ett bostadsområde i Hongkong när enklaven började styras av britterna. Flykt undan krig och förföljelser från 40- till 70-talet gjorde att ännu fler människor, främst fastlandskineser, kom att bosätta sig i området. Britterna försökte vräka husockupanterna i Kowloon Walled City, men misslyckades. Därefter lät man istället området styra sig självt. Och i brist på lag och ordning kunde den beryktade Hongkongmaffian bygga fritt utan regleringar samt sätta upp spelhålor, bordeller och drogaffärer.

Greg Girard är en kanadensisk fotograf som tillsammans med sin kollega Ian Lambot bodde långa perioder i Kowloon Walled City medan det fortfarande existerade. Han dokumenterade människorna och livet i det tätbebyggda ghettot, vilket resulterade i den kända fotoboken ”City of Darkness”. Vi ringer upp Girard och frågar honom om hur det var att bo i den ökända Hongkongstadsdelen.

– Det var dåliga levnadsvillkor där, droger och prostitution, säger Girard. Men vi fann också att folk levde ganska traditionella och vardagliga liv där trots allt. Det var bara en fattig och socialt utsatt arbetarstadsdel.

Den totala bristen på planering och maffians skrupellösa hantering av området gjorde snart att Kowloon Walled City urartade till ett arkitektoniskt missfoster. Elledningar och rör gick kors och tvärs ovanför de överbyggda gränderna, och otätheter gjorde att det ständigt droppade från högre plan ned till marknivån.

Det fanns också bara en offentlig vattenpump inne i området för de boende att hämta vatten från, och en direkt utanför det. Men detta gav bara ett antal entreprenörer nya affärsidéer, såsom att borra hål i näraliggande kommunala vattenledningar och leda vattnet till betalande boende i Kowloon Walled City.

Men var det inte olagligt då?

 

 

– Se det snarare som ”extralegalt”, säger Greg Girard med viss humor. Inga egentliga tekniska lagar gällde inne i Kowloon Walled City, så många affärsverksamheter kom att trivas i den totalt oövervakade miljön.

Som med områdets många läkar- eller tandläkarkliniker, som besöktes regelbundet av utifrån kommande Hongkongbor. Doktorerna kunde i det laglösa Kowloon Walled City slippa alla de krav på certifiering och examina som annars gällde för läkare och tandläkare. Eventuella risker med behandlingarna i de ljusskygga mottagningarna uppvägdes för många av de låga priserna.

Vi frågar Alexander Ståhle på Spacescape som övertygad förtätningsförespråkare om inte Kowloon Walled City är väl extremt? Ståhle kontrar med ett filosofiskt påpekande:

– Tja, det finns bra och dålig täthet. Idag byggs det många dåliga täta höghusmiljöer i Kina. Kowloon Walled City är ju extremt. Det en stadsmiljö framför allt hänger på är att man har bra rum mellan husen, bra parker, gårdar och så vidare.

Ståhle fortsätter:

– Vissa skyskrapeområden i Hongkong har ju samma täthet som kvartersstadsdelar i Barcelona, så det handlar om hur man bygger. Och är vi överhuvudtaget nära de här nivåerna i Stockholm? Kanske i Hagastaden, annars är Stockholm väldigt glest.

Bara att förtäta vidare i Sverige, med andra ord. Kowloon Walled City är oerhört avlägset, såväl geografiskt som ifråga om täthet i bebyggelsen.

 

FAKTARUTA:

I utredningen ”Bostadspotential Stockholm” finns det nya bostadsmålet 140 000 bostäder beskrivet. Spacescapes underlagsrapport, ”Stockholms stads utbyggnadspotential”, kan laddas ned via följande länk:

http://www.spacescape.se/wp-content/uploads/2015/05/projektrapport_bostadspotential_130404.pdf

Metodrapporten ”Tätare Stockholm - Analyser av förtätningspotentialen i den inre storstadsregionens kärnor och tyngdpunkter. Underlag till RUFS 2010 och Stockholms översiktsplan" kan laddas ned via följande länk:

http://www.spacescape.se/wp-content/uploads/2015/05/projektrapport_tatare_stockholm_090419.pdf

Den kanadensiske fotografen Greg Girards reviderade fotodokumentationsbok ”City of Darkness Revisited” kan beställas via följande länk:

http://www.greggirard.com/books

Greg Girard bodde i flera omgångar i Kowloon Walled City och fotograferade och skrev om människors vardag i området. ”City of Darkness Revisited” visar hur människor trots de extremt trånga och krävande levnadsvillkoren ändå kunde bo och leva tillsammans.

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!