Inför nära nollenergi-definitionen, behov av att rensa ut felkällor

 
Inför nära nollenergi-definitionen, behov av att rensa ut felkällorThomas Linderholm och Michael Englund. 2017 är det första året det i Sverige ställs ett generellt krav på att mäta och verifiera energiprestanda för nybyggda hus men problematiken i det nuvarande systemet riskerar att följa med i nära nollenergi-definitionen och kommer då att underminera önskade resultat.
Regelverket tassar runt den viktigaste punkten; byggnadens egentliga energiprestanda.
Det skriver passivhusexperterna Michael Englund och Thomas Linderholm.


Cirka 40 procent av all energi som används i Sverige går till uppvärmning och drift av byggnader. I den bostadsbrist som råder i Sveriges större städer är den boendes inflytande mycket litet över vilken bostad den kan köpa eller hyra, främst i flerbostadshus. Ett exempel är att en bostadsrättsförenings styrelse ofta inte bildas förrän byggnaden färdigställs och det finns sällan koppling mellan styrelsen och hur byggnaden blev till. Vid bostadsbrist uteblir även möjligheten att välja mer hållbart framställda bostäder. Av dessa anledningar är det för Boverket av största vikt att arbeta med deras byggregler (BBR) att ställa krav på sänkt energianvändning på ett sätt som ger önskade resultat i vekligheten.

Hur har det sett ut?

Reglerna för att styra energianvändningen för nybyggda fastigheter följdes i praktiken inte upp och stickprov visade nedslående resultat. Utebliven konsekvens för byggherren medförde att uppföljningen prioriterats ned. Köldbryggor, som kan utgöra ca 20-50% av husets värmebehov beroende på stomme, beaktades inte i tillräcklig utsträckning. Som kompensation utvecklade VVS-konsulten en fingertoppskänsla för att överdimensionera uppvärmnings- och kylsystem.

El och fjärrvärme som innehåller både drift- och brukarrelaterad energianvändning, klumpades ihop till två poster. Konsekvensen: minskad möjlighet till separat uppföljning av hushållsel och varmvatten, som ska brytas ut från byggnadens faktiska prestanda, medförde att energianvändningen ofta lämnades outredd.

Standarder som miljöbyggnad, svanen och Feby dök upp vilket har fört utvecklingen framåt. Bl.a. hade de krav på mätning och verifiering av byggnadens energiprestanda. Miljöbyggnads nivå brons var att uppfylla BBR:s energikrav. Att den nivån över huvud taget fanns visar på hur situationen var ute i landet.

Byggbranschen fick igenom sin vilja att kommuners särkrav tas bort med hänvisning till att det blir onödigt dyrt att anpassa sig till många olika kommuners krav. För att beräkna energianvändning tas nu hänsyn till geografiskt läge, energislag, byggnadstyp, brukarbeteenden och verksamhet i byggnaden. Ofta kombineras detta med en frivillig standard för lägre energianvändning än BBR-krav. Detta kan förenklas betydligt mer.

En besvärande faktor, i beräkningar och för klimatet, är att BBR:s krav på energianvändning skiljt sig beroende på primärenergikälla. Det har tagit fokus från att själva byggnaden ska vara välbyggd. Då nästan alla nya standarder hänvisar till BBR i sin kravställning, har denna inställning på ett sätt kontaminerat hela byggbranschens inställning till energiprestanda. Varför inte alla byggnader ska byggas lika bra? Varför ska vi systematiskt chansa och släppa ut den lagrade koldioxiden i onödan? Kan skog och mark besparas belastning så är det en vinst för flora och fauna.

Samtidigt är tunna ytterväggar subventionerade i detta system och blir ett incitament att följ lägsta krav på energiprestanda. Energieffektivare ytterväggar behöver inte bli tjockare än sedvanliga ytterväggar men det krävs oftast petroleumbaserade material och det krävs alltid dyrare material för att klara detta.

Ett förslag är att låta del av yttervägg tjockare än 30cm vara utanför byggrätten. Om byggnaden byggs längs ett gaturum kan motsvarande del istället tillåtas vara utanför byggrätten mot gården. På detta sätt likställs villkoren för energieffektiva lösningar med sunda material i ytterväggen.

2017 är det första året det i Sverige ställs ett generellt krav på att mäta och verifiera energiprestanda för nybyggda hus men problematiken i det nuvarande systemet riskerar att följa med i nära nollenergi-definitionen och kommer då att underminera önskade resultat.

Regelverket tassar runt den viktigaste punkten; byggnadens egentliga energiprestanda.

Kan vi inte börja från andra hållet? Ta reda på vad som är praktiskt möjligt att bygga och sätta det kravet på byggnaden. Energin läggs på rätt ställe; att få till en byggnad som i verkligheten motsvarar prestationen beräknad på pappret.

Det finns ett bättre sätt att beräkna och bygga. En standard utvecklad 1991 i Tyskland av den svenska byggnadsforskaren Bo Adamson och professor Wolfgang Feist. Standarden erbjuder kunskap och metoder om vad som krävs för att uppnå samma resultat som är beräknat på pappret. Det äldsta exemplet byggt i Sverige är förskolan Skogslunden i Åkersberga som byggdes 2010. Förskolan har lägre energianvändning för uppvärmning ån 15 kWh/kvm/år. Som jämförelse går cirka 40-45kWh/kvm/år av dagens BBR-krav för lokalers tillåtna 80 kWh/kvm/år till uppvärmning. För bostäder är skillnaden ännu större.

Det går bra att klara 20-25% fönster- och fönsterdörrarea vilket är vad många byggherrar idag sätter som max glasarea. Idag är ett 20-tal skolor, flerbostadshus, idrottshallar och vårdboenden färdigställda med samma princip och fler är planerade.

BBR innehåller inga krav på energiprestanda vid omfattande renoveringar. Ska en hiss renoveras så gäller dagens regler för säkerhet. Sker betydande ändring av VVS-system och konstruktion så ska detta anmälas och kontroll genomföras. Det är extremt viktigt att krav på energiprestanda ställs på omfattande renoveringar av byggnader i och med det stora antalet och höga energianvändning. Den internationella passivhusstandarden ger även här pålitliga beräkningar och decimerar energianvändningen. Detta gör att resultatet är mycket lättare att räkna hem. På så sätt kan även miljonprogrammet omfattas av BBR:s regelverk. Kv. Stacken i Göteborg är ett gott exempel på hur en äldre byggnad kan renoveras till mycket hög nivå av komfort och mycket låg energianvändning. I detta fall 15 kWh/kvm/år samt energiproduktion.

Sammanfattning:

Mätning: Vi behöver ha koll på de separata energiposterna där det är möjligt, både för att redovisa energiprestanda och att förbättra den efter byggnaden färdigställts.
Köldbryggor: Det är även av största vikt att beräkna köldbryggor istället för att använda schabloner eftersom schabloner ofta inte stämmer.
Täthet: För att beräkning ska stämma i verkligheten behöver hela byggnadens täthet testas i byggskede och inför slutbesiktning.
Generell inställning: Vi måste se till att först titta på själva byggnadens prestanda istället för att endast fokusera på hur mycket och vilken typ av energi som behövs. Vi måste börja i rätt ände. Vilka energiprestanda går att uppfylla idag? Se till att göra det.

Bygger vi med rätt kunskap, ordning och reda lever vi upp Parisavtalet och intentionerna med EU:s NNE-byggnader. Vi minskar belastning på klimatet, naturen och naturtillgångar till ett minimum.

Thomas Linderholm
Energikonsult
Passivhusexpert internationell standard
Exengo Installationskonsult AB

Michael Englund
Arkitekt SAR/MSA 
Passivhusexpert internationell standard
ÅWL Arkitekter AB  

Taggar

Debatt

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb