Nyheter

Om det blir krångel kan vi ju alltid avbryta upphandlingen

Det är bråda dagar för alla som arbetar med offentlig upphandling. Nya upphandlingslagar är äntligen på plats från årsskiftet och nu gäller det att vara uppdaterad med alla nyheter. Målsättningen med de nya direktiven var bl.a. att förenkla och att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar enligt EU. Tre nya lagar med nästan 1 000 nya paragrafer är resultatet här i Sverige.

En fråga som inte reglerats i upphandlingslagarna är när en upphandlande myndighet får avbryta en upphandling. Synd tycker jag. Det hade varit på sin plats att få tydligt angivet när avbrytande av upphandlingar är tillåtet. I rättspraxis har klarlagts att det krävs sakligt godtagbara skäl för att avbryta en upphandling och att avbrytandet ska följa de grundläggande principerna för upphandling. Som exempel på skäl som godtagits finns bl.a. risk för överskridande av budget och bristande konkurrens då endast ett anbud inkommit. Som det är idag ser jag ofta att upphandlingar avbryts, även i de fall det faktiskt finns möjlighet att fullfölja upphandlingen och få ett avtal med en korrekt upphandlad leverantör.

Ett exempel såg jag förra året då två kommunala bolag genomförde upphandlingar av ramavtal av entreprenader i vilka upphandlingar det uppställts ett obligatoriskt krav om att anbudsgivarna skulle inneha auktorisation av visst slag, givetvis med tillägget ”eller likvärdigt”. När anbuden packats upp var uppenbarligen priset mer intressant än det kvalificeringskrav som uppställts eftersom de två billigaste anbuden som antogs lämnats av entreprenörerer som händelsevis inte innehade auktorisation enligt vad som kravställts. Sedan en entreprenör som var auktoriserad påtalat detta för de kommunala bolagen utan att någon rättelse kommit till stånd, begärde den förfördelade entreprenören överprövning av tilldelningsbeslutet. 

Förvaltningsrätten konstaterade att det var i strid mot likabehandlingsprincipen att acceptera anbudsgivare som inte uppfyller uppställda krav och att en ny utvärdering skulle ske utan anbuden från de anbudsgivare som inte uppfyllde kraven. De kommunala bolagen, som alltså uppställt kraven från början, var dock inte nöjda och överklagade domen. Kammarrätten ansåg inte att det fanns skäl att pröva frågan och förvaltningsrättens dom stod därför fast. 
Ställda inför fait accompli valde då de kommunala bolagen att inte följa vad som angivits i förvaltningsrättens dom, utan beslutade sig för att istället avbryta upphandlingen. Som skäl angavs att anbudens giltighetstid löpt ut. Värt att notera är att det ankommer på den upphandlande myndigheten att begära hos anbudsgivarna att de ska medge förlängning av anbudens giltighetstid om det finns risk för att de löper ut till följd av t.ex. en överprövning. Trots att anbudens giltighetstid löpt ut redan vid tidpunkten för förvaltningsrättens dom valde de kommunala bolagen att avbryta upphandlingen först sedan det stod klart att det inte var möjligt att få till stånd en ändring av domen i högre rätt. 
Självklart hade de kommunala bolagen alla möjligheter att begära att anbudens giltighetstid skulle förlängas, men inga sådana försök gjordes. De kommunala bolagen har måhända stöd i rättspraxis för sitt avbrytandebeslut, men jag kan inte se de kommunala bolagens agerande som annat än ett sätt att slippa anta en entreprenör som varit besvärlig nog att hävda att upphandlande myndigheter ska följa sina egna uppställda krav. Min misstanke är att de kommunala bolagen resonerat som jag sett så många gånger förut; om det blir krångel kan vi ju alltid avbryta upphandlingen.

Viktoria Edelman

Advokat delägare
AG Advokat