Regeringen går vidare med förslag om att höja bolånetaket och ta bort det skärpta amorteringskravet, och har nu beslutat om en proposition.
I propositionen, som lämnades in till till riksdagen i torsdags, föreslår regeringen att begränsningar kring bostadslån ska regleras i en ny lag. Den nya lagen föreslås ersätta Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.
I propositionen föreslår regeringen bland annat följande förändringar jämfört med vad som gäller i dag:
- Det skärpta amorteringskravet tas bort
Man ska inte längre behöva amortera upp till 3 procent om man har bostadslån högre än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst. - Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens mark-nadsvärde
Detta ska gälla vid köp av en ny bostad, och gör att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika stor. - Möjligheten att utöka sitt bolån begränsas
För tilläggslån, för till exempel renovering av bostaden, får belåningsgraden vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. - En utökad ”tröghetsregel” som omfattar tilläggslån införs
Den nuvarande tröghetsregeln innebär att omvärdering av bostaden i syfte att ändra amorteringstakten endast får göras vart femte år. Denna regel utvidgas till att även omfatta omvärdering av bostaden i syfte att utöka låneutrymmet.
– Det skärpta amorteringskravet har slagit till i ett skede i livet då många vill bilda familj och behöver pengarna till annat. Det har fått mycket kritik och det tar vi nu bort. Samtidigt balanserar vi åtgärderna genom att bland annat begränsa tilläggslånen. Vi ska alltid värna en sund amorteringskultur, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden. Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
I propositionen föreslås också att Riksbanken tar över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten är ett verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning. Bufferten ska säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar. - Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
