I dag har de flesta av våra stora byggjättar fler tjänstemän än yrkesarbetare. Men ett bolag skiljer sig åt. Så här ser den procentuella fördelningen ut bland några av landets större och mellanstora byggbolag.
Det senaste halvseklet har det hänt mycket vad gäller förhållandet mellan yrkesarbetare och tjänstemän. Från att anställda yrkesarbetare har varit i övervägande majoritet så har pendeln sedan många år tillbaka slagit över till att tjänstemännen dominerar bland byggjättarna. Orsakerna är förstås många. Ökande administration, bättre verktyg och maskiner. Digitaliseringen, prefabriceringen eller att det är mer ekonomiskt lönsamt att ta in en underentreprenör än att anställa. Det finns också fler specialistområden som kan vara svårt för alla företag att själva ha ”In house”. Samtidigt som allt fler bolag riktar in sig på enbart projekt- eller byggledning.
Veidekke införde UE-krav redan 2016
Den här utvecklingen leder naturligtvis till att fler bolag behöver ta in fler underentreprenörer. Vilket kan leda till att kontrollen och säkerheten på arbetsplatsen försämras. Därför pågår också diskussioner om att lagstadga antalet UE-led. Något som några större byggbolag redan har gjort. Veidekke införde max två UE-led redan 2016. För Veidekkes svenska verksamhet, med 2 181 anställda, är fördelningen i dag 59 procent tjänstemän och 41 procent yrkesarbetare.
Enligt Stavros Kundromichalis, kommunikationsansvarig på Veidekke, så varierar behoven av tjänstemän och yrkesarbetare mellan koncernens verksamheter.
– Men sammantaget finns ett större behov av att rekrytera yrkesarbetare än tjänstemän inom flera delar av organisationen. Kravet på max två UE-led behöver inte påverka fördelningen mellan yrkesarbetare och tjänstemän, säger han.
Skanska Group hade i slutet av 2015 runt om i världen 27 034 anställda, av dessa var närmare 16 000 ”White Collar”, eller tjänstemän och lite drygt 11 000 Blue Collar eller yrkesarbetare. Därmed hamnar bolaget på samma siffror som Veidekke, 59/41 procent. I Skanskas svenska verksamhet är 2 600 yrkesarbetare och 4 000 tjänstemän, vilket ökar glappet aningens med ett par procentenheter.
Skanska införde max två UE-led i våras. Och det finns en ambition att öka andelen byggarbetare.
– Vi tror att förmågan att utföra arbete med egenanställd personal stärker vår konkurrenskraft och möter våra kunders förväntningar. Därför har vi som ambition att i takt med marknadens utveckling öka antalet anställda yrkesarbetare under de kommande åren, säger HR- och kommunikationsdirektör Jonas Ande.
Ett bolag sticker ut
Peab skiljer sig från de övriga byggjättarna. Bolaget hade i slutet av förra året 52 procent yrkesarbetare och 48 procent tjänstemän. Bolaget införde krav på max två UE-led i början av 2025.
– Vår utgångspunkt är och har alltid varit att det är egenanställda yrkesarbetare och tjänstemän som utgör grunden i Peabs produktion. Nuvarande fördelning tror vi kommer att ligga kvar på denna nivån. Frågan har alltså ingen koppling till införandet av max två UE-led att göra, säger Katarina Hugo, pressansvarig på Peab.
NCC ligger på samma nivåer i koncernen som både Veidekke och Skanska, det vill säga 59 procent tjänstemän och 41 procent byggarbetare. NCC har inte infört något maxtak för UE-led.
– I NCC:s bygg- och anläggningsprojekt i Sverige verkar den absolut majoriteten av alla underentreprenörer i första eller andra led. Vi delar Byggföretagens uppfattning att antalet UE-led inte ska regleras i lag eller kollektivavtal, det är upp till varje företag att avgöra hur olika arbetsmoment utförs på bästa sätt, säger presschef Amelie Winberg och fortsätter:
– I ett byggprojekt samverkar många yrkesgrupper och specialisering bidrar, precis som i andra branscher, till ökad produktivitet och bättre kvalitet. Det finns inget självändamål i att ha flera led av underentreprenörer, men det finns också situationer där det är högst rimligt med fler än två.
NCC har inte infört maxkravet
Antal medarbetare och vilka kompetenser som behövs avgörs av behov i projekt och verksamhet runt om i Norden, menar hon.
– NCC:s kärna är att hantera komplexiteten i byggprocessen och vi har allt fler projekt i tidiga skeden. Det syns på olika sätt i företaget, bland annat i fördelningen mellan tjänstemän och yrkesmedarbetare där majoriteten är tjänstemän.
Byggvärlden har även hört med ytterligare byggbolag som mer hör till det mellanstora skiktet. Brixly, som också har infört krav på max två UE-led, har totalt 484 anställda, varav närmare 57 procent är yrkesarbetare och 43 procent tjänstemän. Statliga Infranord med cirka 1 600 anställda har fördelningen 75 procent byggarbetare och 25 procent tjänstemän. Byggpartnergruppen har totalt 922 anställda, av dessa är drygt 58 procent yrkesarbetare och närmare 42 procent tjänstemän.
Den procentuella fördelningen
Veidekke: 59 procent tjänstemän – 41 procent yrkesarbetare
Skanska: 59 procent tjänstemän – 41 procent yrkesarbetare
Peab: 48 procent tjänstemän – 52 procent yrkesarbetare
NCC: 59 procent tjänstemän – 41 procent yrkesarbetare
Brixly: 43 procent tjänstemän – 57 procent yrkesarbetare
Infranord: 25 procent tjänstemän – 75 procent yrkesarbetare
Byggpartnergruppen: 42 procent tjänstemän – 58 procent yrkesarbetare