Mårten Sohlman, vd på Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), skriver om att berg- och grustäkterna minskar i landet samtidigt som behovet av ballast kommer att vara fortsatt stort de kommande 20 åren. För att säkra tillgången pekar SBMI därför ut fyra prioriterade områden.
Sverige har röstat och en ny mandatperiod tar sin början. Nu väntar regeringsbildning utifrån dessa av folket givna förutsättningar. Men oavsett regeringens utformning väntar stora uppgifter: bostäder ska byggas, infrastrukturen rustas, energisystemet byggas ut och totalförsvaret stärkas. Allt detta kräver bergmaterial. Trots det saknar Sverige en samlad plan för hur försörjningen av denna grundläggande resurs ska tryggas.
År 2000 fanns 3 440 berg- och grustäkter i Sverige. År 2024 återstod 1 040. Samtidigt levererades närmare 100 miljoner ton ballast och SGU bedömer att behovet kommer att vara fortsatt stort under de kommande tjugo åren. Den utvecklingen borde vara en viktig fråga för den regering som nu ska formas.
Färre täkter innebär längre transporter, högre kostnader, ökade utsläpp och ökad sårbarhet. Bergmaterial kan inte transporteras långa sträckor utan betydande ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Vi behöver därför en väl fungerande lokal och regional försörjning i hela Sverige.
Flera politiska processer pågår just nu som kan bidra till att förbättra förutsättningarna.
Reformeringen av miljöprövningen är en av de viktigaste. En ny miljöprövningsmyndighet är ett stort steg framåt, men reformen får inte stanna där. Under den nya mandatperioden behöver arbetet fortsätta med kortare och mer förutsägbara processer och fler av Miljötillståndsutredningens förslag behöver genomföras. Sverige kan inte både efterfråga snabbare samhällsbyggande och acceptera tillståndsprocesser som gör försörjningen av byggmaterial långsam och oförutsägbar.
Samtidigt byggs Sveriges försörjningsberedskap upp. Den nya beredskapssektorn för industri, bygg och handel är en viktig utveckling. Bergmaterialförsörjningen måste få en tydlig plats i detta arbete. Vägar, järnvägar, skyddsrum, energianläggningar och annan kritisk infrastruktur kan inte byggas eller repareras i en kris utan tillgång till material.
Regeringen presenterade i somras en ny mineralstrategi. Där uppmärksammas betydelsen av gruvor och EU kritiska råmaterial. Men åtgärdsförslag för de nära 100 miljoner ton bergmaterial som Sverige använder varje år lyser med sin frånvaro. Det är märkligt. En råvara behöver inte vara sällsynt för att vara samhällskritisk.
Berget som naturresurs tar inte slut. Men om antalet bergtäkter och terminaler för hantering och lagring av bergmaterial blir för litet kan det uppstå lokal brist på material för samhällsbyggandet. I vissa regioner närmar vi oss redan en kritisk nivå.
Det krävs också en större politisk vilja att väga olika samhällsintressen mot varandra. Många vill slippa ha en bergtäkt som närmaste granne. Detsamma gäller kraftledningar, järnvägar och många andra verksamheter som ett modernt samhälle är beroende av. Men någonstans måste de finnas. Om varje enskild verksamhet trängs undan blir summan till slut ett samhälle som inte klarar sina mest grundläggande funktioner.
Inför den nya mandatperioden har SBMI därför lagt fram agendan ”Trygga samhällets bergmaterialförsörjning”. Vi pekar ut fyra prioriteringar:
- Fortsätt reformera miljöprövningen.
- Skapa fungerande förutsättningar för cirkulära materialflöden.
- Möjliggör fossilfria och klimatsmarta täkter.
- Gör bergmaterial till en självklar del av Sveriges beredskapsplanering.
Nu börjar arbetet med den nya mandatperiodens politik. Oavsett vilka partier som slutligen bildar regering kommer ambitionerna för Sveriges samhällsbyggande, klimatomställning och beredskap att vara höga. Då måste politiken också säkra tillgången till det material som ambitionerna ska byggas av.
/Mårten Sohlman, vd, Sveriges Bergmaterialindustri
Läs mer om agendan ”Trygga samhällets bergmaterialförsörjning” på SBMIs webbplats.
