Bostadsmarknaden präglas i dag av låg rörlighet och höga trösklar. Problemen är särskilt tydliga i storstäderna där unga bor kvar hemma allt längre, men även äldre fastnar när de bott länge i sin bostad och reavinstbeskattningen gör det dyrt att byta boende, skriver Monica Björk, vd på Byggmaterialhandlarna.
Frågan är därför vilken funktion bostadsmarknaden ska ha: ska den säkra statens skatteintäkter eller möjliggöra för människor att skaffa ett bra boende till rimliga kostnader.
Hur marknaden fungerar påverkar hela samhällsekonomin och människors möjligheter att arbeta, studera, bilda familj och etablera sig i olika delar av landet. Samtidigt står Sverige inför flera utmaningar: bostadsbrist i många växande regioner, en minskad byggtakt och höga trösklar för att ta sig in på bostadsmarknaden – inte minst för unga och ekonomiskt svagare hushåll.
Ökad rörlighet sätter igång flyttkedjorna. De som bor för stort kan byta till mer lämpliga bostäder, barnfamiljer kan flytta till villor och lägenheter frigörs för förstagångsköpare. I dag bromsar höga skatter, i synnerhet reavinstskatten, många från att sälja och flytta. Det handlar inte enbart om bostäder – det handlar om framtidstro och om att ge människor möjligheten att forma sina liv och enklare flytta när livet förändras.
Fokus hamnar ofta på nyproduktion och antal påbörjade bostäder. Men Sveriges största potential finns i det befintliga bostadsbeståndet, som idag inte används optimalt. Därför är rörligheten så central. Vi vill se en modern bostadspolitik som får människor i rörelse, och vi hoppas att frågan får plats i valrörelsens slutspurt.
Boverket visar att unga flyttar oftare än äldre. Livets stora flyttar sker ofta i samband med att man flyttar ihop eller får barn, medan flyttfrekvensen sjunker när barnen börjar skolan. Det finns också en förskjutning i ålder för etablering: 20–24-åringarnas flyttbenägenhet har minskat medan den ökat för 25–34-åringarna, vilket tyder på att etablering och familjebildning sker senare.
Staten får betydande intäkter från reavinst- och stämpelskatterna. År 2025 uppgick dessa intäkter till sammanlagt 42 miljarder kronor (föregående år 38 miljarder). Jämfört med statens totala skatteintäkter för 2025 på 1 366 miljarder är det en avsevärd post. Men stora skatteintäkter från boendet gör också boendet dyrare för alla parter och utgör en broms för en välfungerande bostadsmarknad.
Till vår kommande regering så föreslår vi en översyn av både reavinst- och stämpelskatterna. För reavinstskatten föreslår vi en sänkning till 10 procent för den som ägt sin bostad i minst tre år, och att den nivån ska gälla oavsett ägartid därefter. Det skulle frigöra attraktiva bostäder, minska inlåsningseffekter och få fart på flyttkedjorna. Även stämpelskatterna bör ses över, eftersom lägre stämpelskatter kraftigt kan sänka kostnaden för nyproduktion.
Bostadsmarknadens främsta uppgift bör vara att erbjuda medborgarna bra bostäder till rimliga priser – inte att fungera som en stabil skattebas för staten.
/Monica Björk vd Byggmaterialhandlarna
Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: [email protected]
