Ambitionerna var högt ställa. Men slutresultatet lyckades slå målen. Med renoveringen vid Mälardalens universitet hoppas Hemsö att sätta ett exempel för hur mycket man kan återbruka i ett renoveringsprojekt.
– Vi måste alla göra vad vi kan för att minska klimatutsläppen, säger Thomas Wall, projektchef, Hemsö.
Det blänker om golven när vi kommer in i Södra huset vid Mälardalens Universitet i Västerås. Alla trädetaljer är nyslipade, väggarna nymålade och de utbytta isolerglasen i fönstren dämpar ljudet från den trafikerade gatan utanför. Projektet är slutbesiktade och allt känns nytt och fräscht men på vissa ytor syns spår av historien. Lokalerna som ska husera universitetets administrativa personal har renoverats i grunden men med ett stort fokus på återbruk.
– Det här projektet har varit unikt från dag ett. Vi inledde med att ta fram en väldigt hög kravbild för att möta hyresgästens och våra höga hållbarhetsambitioner. Vår ambition har varit att demontera, förädla och återmontera så långt som det bara är möjligt. Men det finns inget facit på hur man ska återbruka på det här sättet. Vi har fått lära oss under arbetets gång, säger Thomas Wall, projektchef på fastighetsägaren Hemsö.
Flera av byggnaderna på universitetsområdet uppfördes i början av 1990-talet och de har en tydlig prägel av arkitektur och materialval från den tiden. Det är tegel och mycket fönster och burspråk med träkarmar som dominerar i gestaltningen. Men efter 30 år har en del av materialen uppfyllt sin tekniska livslängd och slitaget på ytskikt i lokalerna gjorde att det behövdes en uppfräschning. Enligt Thomas Wall var man redan från start överens med hyresgästen om att satsa på återbruk i stället för att riva och slita ut det gamla. Allt för att minska klimatavtrycket.
– För att det ska vara möjligt att genomföra ett sådant här projekt måste alla vara med på tåget redan från början. Det kräver lite extra från oss som fastighetsägare, hyresgästen kanske behöver gå med på en något högra hyra och entreprenören måste vara öppen för dialog. Annars är det dömt att misslyckas, säger han.
Projektet har genomförts i samverkan mellan Hemsö och NCC men även hyresgästen Mälardalens Universitet har varit delaktig i många av besluten som tagits under arbetets gång. Det är ofta som samverkan lyfts fram som ett framgångskoncept men i det här projektet har det varit helt avgörande för att uppnå den högt ställda kravbilden, enligt Christian Björkman, projektchef på NCC.
– Vi har haft en otrolig erfarenhetsbank bland våra medarbetare i projektet. Från tjänstepersoner till yrkesmedarbetare och underentreprenörer och montörer. Det har viktigt att fånga den kraften i kreativiteten för att vi skulle lyckas. Det är ofta de som jobbar ute i projektet som kan komma med de där lite innovativa detaljlösningarna, säger han.
Man har haft en öppen dialog med alla från plattsättare, fönsterleverantörer, målare och montörer för att få med dem tidigt i projekteringen. Allt för att hitta de bästa alternativen och minska klimatavtrycket. Man har exempelvis haft en dialog med mattläggarna om linoleummattorna och kom då fram till att det gick att slipa och måla för att få ett nytt och fräscht ytskikt i stället för att riva ut och lägga in nytt. Samma arbetssätt har återkommit när det gäller glaset i fönstren. Där har man plockat ner dem och bytt isolerglaset på plats i en specialbyggd mall. Ambitionen har varit att återbruka varje detalj där det varit möjligt. Nu vill man ta erfarenheterna vidare till kommande projekt.
– Vi har lärt oss massor under arbetets gång. Tanken är nu att vi ska sammanställa en manual med gemensam erfarenhetsåterföring där ambitionen är att den ska kunna fungera som checklista till kommande projekt för att bidra till metodutveckling och innovation i branschen, säger Thomas Wall.
Av allt material som använts i renoveringen av byggnaden är 60 procent återbrukat. När det har varit möjligt har man tagit till vara det som funnits på plats. Om det inte varit ett genomförbart alternativ har man valt produkter som är återbrukade eller tillverkade av återbrukat material. Ett exempel är regeln Woodtube som använts för att regla upp innerväggar. Totalt har man minskat klimatpåverkan med 50 procent jämfört mot gränsvärdet som krävs för att uppnå certifieringen för Miljöbyggnad Guld.
– Det finns återbrukade alternativ att få tag på om man gör lite efterforskningar på marknaden. I framtiden kommer vi titta på hur vi kan använda en del av de här produkterna som standard i andra projekt. Det finns ingen anledning att göra på något annat sätt. Ofta när man gör de här valen så famlar man lite i blindo men här har vi faktiskt kunnat mäta och visa på hur stor skillnad det gör när man väljer att återbruka material, fortsätter han.
Det nya arbetssättet har inneburit att man varit tvungen att ha återkommande utvärderingar för att balansera klimat, kostnad och materialval. Som en hjälp i beslutsprocessen har man använt sig av återbruksstegens fem led. I första hand låter man den ursprungliga produkten sitta kvar. Fungerar inte det väljer man att förädla på plats. Är inte det möjligt blir nästa steg att köpa in en återbrukad produkt. Finns det inte på marknaden får man söka vidare och köpa in en produkt tillverkad av återbrukat material. Och slutligen, om det går att få tag i något lämpligt alternativ, då blir valet att köpa en ny produkt av jungfruligt material.
– Det här sättet att tänka systematiskt i alla led har genomsyrat hela projektet. Vi har haft en pressad tidsram och då har man inte hur mycket tid som helst att lägga på beslutsprocessen. Men med hjälp av återbruksstegen kan man komma vidare i arbetet, säger Christian Björkman.
Förutom byggmaterial är hanteringen av byggavfall en källa till klimatpåverkan vid många byggen. Vid projektet i Västerås har den största delen av avfallet gått till materialåtervinning eller energiåtervinning. Endast två procent har skickats vidare till deponi. Här har man också arbetat systematiskt för att minska avfallsmängden.
– Det har varit lite av ett pilotprojekt men om vi skalar upp det här sättet att jobba kommer det få stor effekt på klimatpåverkan, säger Christian Björkman.
De nyrenoverade lokalerna i Södra huset är nu redo att ta emot hyresgästen. Men arbetet med att renovera och återbruka fortsätter på området. Nästa steg är att använda kunskapen från S-huset där vi ska renovera och byta ut 1 600 isolerglas med samma metod i grannbyggnaden.
