Daniel Orrö och Hugo Mattisson på Delphi skriver om vad som gäller vid hävningar av entreprenadavtal och delar med sig av råd och tips. ”Vår erfarenhet är att hävningar har blivit vanligare, trots oförändrade standardavtal”.
”Ett entreprenadavtal häver man aldrig.” Det fick en av oss lära sig som ny på advokatbyrån för drygt tio år sedan: riskerna var för stora. När den andre började på samma byrå ungefär ett decennium senare tycktes verkligheten ha förändrats. Vår erfarenhet är att hävningar har blivit vanligare, trots oförändrade standardavtal. Oavsett vad utvecklingen beror på behöver den som ställs inför en hävning förstå när ett avtal får hävas och vilka följder det får.
Får vi (eller motparten) häva? Det är den första frågan, men inte den enda. Minst lika viktigt är hur det utförda arbetet ska värderas och vilket underlag som behövs när parterna inte är överens. Här gör vi några nedslag i reglerna om hävning i branschens standardavtal AB 04 och ABT 06.
Den allmänna utgångspunkten är att ett avtal får hävas vid motpartens väsentliga avtalsbrott. För entreprenadavtal föreskrivs i standardavtalen särskilda hävningsgrunder som dock inte är uttömmande. Hävningsrätt kan även följa av allmänna kontraktsrättsliga principer. En hävning enligt standardavtalen träffar endast återstående arbeten.
Vad är det utförda arbetet värt?
Entreprenören ska efter hävning tillgodoräknas värdet av utfört arbete. Värderingen blir ofta komplex och ska vid oenighet genomföras av en värderingsnämnd eller värderingsperson. Här uppstår ofta tvist.
Är en sådan värdering bindande? I ett hovrättsavgörande från 2026 var svaret nej. Hovrätten ansåg att förfarandet ligger nära ett besiktningsförfarande, och påpekade att sådana kan överprövas enligt standardavtalen. Hovrätten hänvisade också till Högsta domstolens praxis om försiktighet vid tolkning av standardavtal på ett sätt som medför rättsförlust. Detta talade enligt hovrätten emot att värderingen skulle vara bindande.
Samtidigt uttalade hovrätten att värderingen som utgångspunkt hade ett högt bevisvärde eftersom värderingspersonen var oberoende och gemensamt utsedd. Beställaren ansåg dock att den gemensamma värderingen var för hög och lyckades motbevisa den genom två egna värderingar. En gemensam värdering behöver alltså inte vara sista ordet. Med ett gediget underlag, klarhet i utfört och återstående arbete samt en välgrundad värderingsmetod går den att utmana.
Skadestånd
Vid befogad hävning har den hävande parten rätt till ersättning för skadan som hävningen orsakar. Skadeståndet ska försätta parten i samma ekonomiska position som om avtalet fullgjorts kontraktsenligt. Beställaren kan exempelvis få ersättning för merkostnaden att färdigställa entreprenaden med en annan entreprenör, och entreprenören kan få ersättning för utebliven vinst.
Den hävande parten behöver därför göra en hävningskalkyl som skiljer mellan värdet av utförda arbeten och den ytterligare skada som hävningen orsakar. Parten behöver också beakta den tremånadersfrist för hävningsskadestånd som AB 04 och ABT 06 ställer upp, räknat från slutförandet av återstående arbeten efter hävningen.
När hävningen i sig blir ett avtalsbrott
Saknas rättslig grund för hävningen utgör den i stället ett avtalsbrott som kan ge motparten rätt att ”mothäva” och kräva skadestånd. Mothävning är inte en förutsättning för skadestånd, och om en mothävning bör göras beror på situationen. Även mothävningen måste ha rättslig grund, vilket ofta men inte alltid är fallet när den första hävningen var obefogad.
AB 25 och ABPU 25
Remissversionerna av nya standardavtal, AB 25 och ABPU 25 (som i skrivande stund ännu inte har publicerats i slutlig form), behåller principen om ersättning för utförda arbeten vid hävning. Arbetenas omfattning och skick föreslås bedömas genom besiktning, och bestämmelser om kostnadsfördelning för förfarandet samt fristen för skadestånd föreslås ändras. Enligt vår bedömning skulle en sådan ”värderingsbesiktning” inte vara bindande även om överbesiktningsförfarandet tas bort, vilket föreslås.
Slutsatser och praktiska medskick
Innan en part häver eller svarar på en hävning bör parten kunna besvara följande frågor:
- Vilka konkreta omständigheter styrker eller vederlägger hävningsrätt, och hur är de dokumenterade?
- Vilka juridiska och ekonomiska risker ser vi med hävningen?
- Vem säkrar underlaget, bevakar frister och håller ihop hanteringen?
Efter hävningen behöver det även klarläggas hur utfört arbete ska värderas i förhållande till kontraktssumman, om en sådan har avtalats, och vilka skadeståndskrav som kan aktualiseras.
Vårt råd till både beställare och entreprenörer är att alltid ta juridisk hjälp innan ni låser er position. Frågor om hävningsrätt, värdering och skadestånd behöver bedömas tillsammans. Det räcker inte att konstatera hävningsrätt. Man måste också förstå vad hävningen kostar.
Daniel Orrö, Partner / Advokat, Delphi
Hugo Mattisson, Associate, Delphi
