Med anledning av coronaviruset presenterar regeringen i dag ett förslag till extra ändringsbudget.
Förslaget, som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, innebär bland annat extra pengar till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten och att karensdagen slopas.
– Vi står redo att hörsamma de åtgärder som myndigheterna begär och regeringen klassade covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom redan första februari. De åtgärder vi presenterar i dag är ingen slutpunkt, utan vi följer utvecklingen noggrant och förbereder oss på flera olika scenarier, sa finansminister Magdalena Andersson (S), på en pressträff.
Förslaget till extra ändringsbudget innehåller förslag som omfattar fyra olika områden.
Kommuner och regioner ska kompenseras för extraordinära kostnader:
Genom den extra ändringsbudgeten skapas nu en möjlighet för staten att i efterhand kompensera kommuner och regioner för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården kopplade till coronaviruset. Det kan till exempel handla om högre kostnader för personal, högre kostnader för att säkra bemanningen av 1177 Vårdguiden, laboratorieanalyser, extra materielåtgång och smittspårning med mera.
– Bedömningen vi gör nu för den här kostnaden är en miljard kronor, men det kan också bli högre om smittspridningen fortsätter, sa Magdalena Andersson.
Berörda statliga myndigheter ska stärkas:
Folkhälsomyndigheten får ett tillskott på 41 miljoner kronor för främst personalkostnader. Socialstyrelsen får ett tillskott på 20 miljoner kronor för främst personalkostnader, utbildningsinsatser och materiel. Läkemedelsverket får ett tillskott på 5 miljoner kronor för sitt arbete att tillsammans med regionerna säkerställa läkemedelsförsörjningen i Sverige.
Tillskotten motsvarar myndigheternas egna bedömningar av vad de behöver i nuläget.
Socialstyrelsens låneram tredubblas från 100 till 300 miljoner kronor för att de ska kunna köpa in bland annat skyddsutrustning och provtagningsutrustning.
Ekonomiskt stöd till enskilda:
Karensdagen slopas genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet och anslaget för smittbärarpenning höjs. Åtgärderna bedöms kunna minska smittspridningen och därmed belastningen på vården.
Åtgärder vidtas för att understödja företag som drabbas ekonomiskt:
Förslaget om korttidsarbete, som syftar till att undvika uppsägningar och ge företagen möjlighet att snabbt komma igång igen när läget vänder, tidigareläggs och föreslås träda i kraft redan den 1 maj 2020. Möjlighet för företag att få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt upp till ett år kommer också att föreslås, med inriktningen att anståndet ska gälla arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för högst två månader.
– Vi kommer attt lägga detta på riksdagens bord så snart det är möjligt, sa Magdalena Andersson.
Utöver vad som presenteras i dag undersöks ett stort antal ytterligare åtgärder som snabbt ska kunna vidtas om behov uppstår. Regeringen för dialog med riksdagen så att åtgärder som kräver riksdagsbeslut ska kunna beslutas så snart som möjligt.
Anders Tegnell, statsepidemiolog, välkomnar regeringens förslag om att ta bort karensdagen.
– Det känns bra att alla hinder för att göra rätt tas bort, sa han när Folkhälsomyndigheten höll pressträff på eftermiddagen.
