Så kan störningarna från byggen minska

Trängsel, buller, avstängda vägar och ökad trafik – störningar i städer i samband med byggen är många. Och kan bli långvariga.
Forskare presenterar nu sina slutsatser för att minska störningar och lyfter en extra viktig faktor.

– Du kommer aldrig ifrån störningar helt när det gäller byggprojekt i städer. Men vi vill gärna minimera dess påverkan, säger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet, LiU, som lett arbetet med antologin Den störningsfria staden: En antologi om bygglogistik, stads- och trafikplanering.

I boken beskriver forskarna sina samlade erfarenheter från forskningsprojekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0. Projekten har undersökt störningar i samband med byggnation i städer – ett problem som förutspås öka i omfattning de kommande åren – och hur de går att lösa.

Störningarna ökar

Ökningen i störningar beror i huvudsak på en ökande urbanisering i såväl Sverige som andra delar av världen som kräver nybyggnationer av hus och större investeringar i infrastruktur som vägar, vatten och avlopp i städerna. Enligt forskarna finns ofta stora brister i koordineringen av byggprojekten.

Att någon har helhetsperspektivet över alla byggprojekt i en stad är den viktigaste faktorn för att störningarna ska bli så få som möjligt samtidigt som byggprojekten går framåt. Men det är lättare sagt än gjort.

– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.

Planeringsgapet

Hon menar att det ofta leder till många parallella avstängningar som ibland kan dela av en hel stad. Hon tar bygget av järnvägsförbindelsen Västlänken under Göteborgs innerstad som exempel. Forskarna kallar det för ”planeringsgapet” där tillgängligheten för stadens invånare faller mellan stolarna på grund av otydlig ansvarsfördelning, brister i organisationen och alltför optimistisk tidsplanering. Det leder till ad hoc lösningar av de enskilda byggbolagen som inte ser till helheten.

Ett annat exempel från boken är Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping. Där kommer flera aktörer bli inblandade när det gäller nya stationsområden i bland annat Linköping, Norrköping och Nyköping.

– Kommunen behöver förstå Trafikverkets planer och Trafikverket måste förstå kommunens planer. Men det svåra är att man från kommunens sida vill passa på att bygga ut områdena runtomkring järnvägsstationen samtidigt då man gärna vill ha bostäder i anslutning till nya järnvägen, säger Anna Fredriksson.

Identifiera ”hot spots”

För att underlätta kommunens överblick och samordning mellan olika projekt inom en stad har forskarna utvecklat avancerade simuleringar och visualiseringar av byggtransporter. Bland annat går det att identifiera ett antal ”hot spots” i en stad som är extra känsliga för störningar och kräver extra varsam planering.

Forskargruppen har nu påbörjat nästa projekt, Störningsfri stad 3.0, där de bland annat visar hur den 3D-printade digitala tvillingen av Norrköping kan användas för att planera trafik under byggtid. Det kan vara användbart för både medborgare som vill veta hur de ska ta sig fram i vardagen och för kommunens professionella planerare som ansvarar för överblicken.

– Kommunikation är en supercentral del för att kunna förmedla till exempel trafikomledningar på ett bra sätt. Men har du inget vettigt att förmedla så spelar det ingen roll hur bra du säger det, säger Anna Fredriksson.