Handlar det om brist på rollförståelse, en förlegad politisk agenda eller bara ren och skär brist på kunskap och engagemang? Jag vet inte men två aktuella exempel ger skäl att rikta frågor till Byggföretagen och dess ledning. I varje fall när det gäller arbetet mot kriminalitet och fusk inom byggbranschen.
På försommaren briserade en bomb som borde fått hela byggbranschen att skaka till. Ekobrottsmyndigheten offentliggjorde att man sprängt en ”penningtvättsfabrik” som omsatt närmare 400 miljoner kronor.
Tidningen Mitt i Stockholm beskriver att ”mellan 2 000 och 3 000 svenska byggföretag har enligt åklagaren beställt falska fakturor av en penningtvättsliga i södra Stockholm med koppling till Lettland och Ryssland. Syftet har enligt åtalet varit att dölja att de själva betalat ut svarta löner för hundratals miljoner kronor.”
Det handlar således både om penningtvätt (organiserad brottslighet) i syfte att undandra sig skatt för egen ekonomisk vinning och utbetalning av svarta löner med syfte att vinna konkurrensfördelar, det vi i vardagligt tal kallar arbetsmarknadskriminalitet.
Sveriges största penningtvättshärva
Beställningar från drygt 580 av bolagen finns med som bevisning i rättegången som pågår just nu i Sveriges hittills största penningtvättshärva. Åtalet belyser beställningar av falska fakturor, beställningar av falska ID 06-kort, upphämtning av kontanter, kapade identiteter, bl. a av personer med funktionsvariationer samt betalda och utnyttjade personer i Baltikum.
Av förundersökningsmaterialet framgår med organisationsnummer vilka företag som varit inblandade. Med ganska ringa ansträngning kan man sortera i materialet och finner snabbt att ungefär hälften av bolagen har kollektivavtal och att ett antal av dem är medlemmar i någon etablerad branschorganisation, varav minst ett tiotal i Byggföretagen (!).
Således blir man nyfiken på Byggföretagens reaktion. Till tidningen Mitt i Stockholm säger vd för Byggföretagen, Catharina Elmsäter-Svärd ”Vi är inte jätteförvånade över avslöjandet, men det är superbra att ha en lista (…) och det gör skillnad om organisationer och myndigheter kan samarbeta och utbyta information.”
Vad har ni gjort, Byggföretagen?
Ja, här finns informationen svart på vitt. Rättsprocessen om penningtvätt måste givetvis ha sin gång men Byggföretagen som organisation har ju via sina stadgar ett eget juridiskt system samt etiska riktlinjer som gör det möjligt att agera själva. Av stadgarnas paragraf 16 och 17 framgår att medlem kan uteslutas eller medlemskap pausas ”vid sakligt grundad misstanke om att medlemsföretag, ställföreträdare och/eller huvudmän har kopplingar till organiserad brottslighet.”
Så bästa Cathis, vad har ni gjort? Har ni satt er in i materialet, sorterat fram era egna medlemmar och vidtagit åtgärder i enlighet med de verktyg som stadgarna ger? Möjligheten att pausa ett medlemskap under pågående utredning har funnits sedan 2022. Mig veterligt har detta verktyg aldrig använts. Min gissning är att det till del beror på att Byggföretagen börjat tro på sin egen ständigt upprepade retorik, att kriminalitet och fusk endast har koppling till hängavtalsbundna företag.
Företräder fuskande medlemmar
Men så är verkligen inte fallet. Av egen erfarenhet från Veidekkes bolagsutredningar vet jag att BF-medlemmar med utländsk arbetskraft fuskar med löner, sociala avgifter och skatter i samma omfattning som hängavtalsbundna företag. Vid tvist med Byggnads eller när annan BF-medlem larmar väljer man likafullt att företräda sin fuskande medlem. Så vad betyder då BF:s egna stadgar och riktlinjer?
Den som söker ett djupare svar kan gärna gå till Byggföretagens remissvar på slutbetänkandet från Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Förutom att det är illa skrivet saknar remissvaret en grundläggande problemanalys och närmast helt ett övergripande helikopterperspektiv på hur problemen ska tacklas. Här finns ingenting om varför svenska myndigheter misslyckas så kapitalt där norska och framförallt finska myndigheter arbetar samordnat, proaktivt och ingripande.
Duttar i detaljer
Remissvaret saknar helt ansatser till självkritik när det gäller parternas roll. Man duttar i detaljer utan större vikt. Istället för att leverera bredare konstruktiva förslag upprepar man felaktiga påståenden om UE-ledsbegränsningar som avslöjar att man bortom basala arbetsplatskontroller saknar fundamentala kunskaper om hur ett effektivt utredningsarbete bedrivs.
Så åter till mina inledande frågor. Vad är skälet till att Byggföretagen agerar så passivt, delvis kontraproduktivt i frågor som rör fusk och kriminalitet inom byggbranschen? Jag vet inte. Jag kräver heller ingens avgång. Men kanske är det dags för några i ledningen att äntligen tillträda.
/Lennart Weiss,
