Antalet dödsfall orsakade av buller, asbest och passiv rökning minskar.
Däremot ökar antalet dödsfall på grund av arbetsrelaterad stress och runt 500 personer dör varje år av det, det visar nya rappporter från Arbetsmiljöverket.
– Det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, en av rapportförfattarna.
Varje år dör 40–60 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Antalet arbetsplatsolyckor har minskat med 25 procent under de senaste tio åren, men arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för tusentals personers död.
– Dödsolyckor på jobbet är alltid dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt senare, ibland 20-30 år efter att man varit på den farliga arbetsplatsen. Arbetsgivare måste systematiskt förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har forskare beräknat hur många liv som förkortas av vissa riskfaktorer i arbetsmiljön varje år. Forskarnas beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera.
Andra faktorer som damm, asbest, kvarts och passiv rökning leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress ökar i framtiden.
– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser kan vara stora som exempelvis ihållande fysiskt tungt arbete och hörselskadande buller, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som är en av författarna bakom kunskapssammanställningarna.
Dagens arbetsrelaterade dödlighet beror både på gårdagens och dagens arbetsmiljöer. Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker men under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få. Forskarnas beräkningar bygger på en rad data från tidigare forskning och flera olika register. De har tittat på förekomsten av olika arbetsmiljörisker i dagens arbetsmiljöer och beräknat effekten av hur dessa risker bidrar till framtidens arbetsrelaterade dödlighet.
– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av framför allt tidigare asbestanvändning. I framtiden bedöms dödsfall orsakade av asbest minska medan arbetsrelaterad stress väntas skörda långt fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm.
Han säger att det är den långvariga stressen som är skadlig och att det är viktigt att se till att man får återhämtning mellan stressiga perioder.
– Har man förståelse för det finns det faktiskt en hel man kan göra. Arbetsledaren har en viktig roll och kan se över hur resurser fördelar och att arbetsbördan är rimlig och att det inte hela tiden läggs på fler och fler arbetsuppgifter. Den anställde kan lyfta problemet och förhoppningsvis lyssnar arbetsledaren. Det är också viktigt att se över hemmiljön, så att stressen inte finns även där.
Fakta:
- Sammanlagd data från Arbetsmiljöundersökningarna, SCB/Arbetsmiljöverket visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet, och forskarna bedömer att den arbetsrelaterade dödligheten på grund av stress kommer fortsätta att öka.
- En bearbetning av data om upplevd stress i olika yrken i Sverige före 1990-talet visar att andelen personer som upplever negativ stress har ökat från 13 till 22 procent mellan år 1981 och 2000.
- Största ökningen av stress fanns bland anställda inom handel, hotell och restaurang samt inom vård, omsorg och utbildning, där samtliga förändringar var statistiskt säkerställda.
- Analyserna visade också att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningarna 2015 och 2017 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 20 procent av männen.
Källa: Arbetsrelaterad dödlighet i Sverige
