Nyheter

Boverket: ”Det byggs för lite”

Ulrika Hägred på Boverkets presskonferens. Foto: Susanne Bengtsson

Bostadsbyggandet planade ut under senare halvan av 2017.

Men Boverket pekar på att fler bostäder behöver byggas för att räcka till den ökande befolkningen.

– Enligt Boverkets beräkningar borde nivån ligga runt 80 000 nya bostäder per år, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket.

Boverket gör som expertmyndighet kontinuerliga analyser och prognoser om utvecklingen på bostadsmarknaden. Nu har myndigheten analyserat bostadsbyggandet under 2017 utifrån de senaste siffrorna från Statistiska Centralbyrån, SCB.

– Vår roll är att ge signaler om utvecklingen av tillgång och efterfrågan på bostäder. Nu ser vi i våra analyser en utplaning av bostadsbyggandet som kan få betydelse för bostadsmarknaden både på lång och kort sikt, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör.

Från Boverkets sida pekar man på att det är viktigt att bostadsbyggandet inte mattas av eftersom det kommer att få konsekvenser som till exempel ökad trångboddhet, prisökningar på marknaden, fler hemlösa och att det blir svårare för unga att flytta hemifrån.

– Vi har haft en kraftig befolkningsökning i Sverige de senaste åren. Under åren 2016-2017 blev vi nästan 270 000 fler invånare i Sverige, och vi kommer att fortsätta öka med 100 000 invånare per år. Detta ställer krav på bostadsbyggandet, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket.

Sammanlagt under hela 2017 ökade bostadsbyggandet, jämfört med föregående år. 2017 påbörjades 67 750 bostäder (en ökning med 7% jämfört med året innan) och det färdigställdes 53 500 bostäder (+17%). Under tredje kvartalet 2017 stagnerade dock antalet nybyggda bostäder. Byggstarterna minskade främst i större kommuner utanför storstadsregionerna, som till exempel Örebro, Växjö och Helsingborg. 

Enligt Boverkets prognoser behöver vi i Sverige bygga 600 000 bostäder fram till år 2025 för att fylla behovet, framför allt de närmaste åren för att kompensera för det som inte byggts tidigare år och för att räcka till den växande befolkningen.

– Vi har ett högt bostadsbyggande, men behovet är större. Enligt Boverkets beräkningar borde nivån ligga runt 80 000 bostäder, säger Ulrika Hägred. 

Byggandet av hyresrätter utvecklades sämre än bostadsrätter under det andra halvåret, jämfört med motsvarande period 2016. I Stormalmö minskade till exempel byggandet av hyresrätter med sex procent andra halvåret 2017 jämfört med ett år tidigare. I medelstora städer vad minskningen 40 procent.

– Bostadsutvecklarna borde kanske istället rikta in sig mer på hushåll med mer ordinära inkomster, säger Hans-Åke Palmgren, bostadsanalytiker på Boverket. 

Det oroliga läget på bostadsmarknaden, särskilt i storstäderna, spekulerar han i kan bero på en allmän osäkerhet om vart vi är på väg, skuldkvotsbromsen, ett ökat utbud och att spekulanter som köpt på ritning vill sälja och göra en vinst.

Boverket noterar även att antalet bygglov för flerbostadshus bromsade in markant under det fjärde och sista kvartalet i Storstockholm, Stormalmö och andra kommuner med fler än 75 000 invånare. 

Det finns ett antal verktyg för att behålla ett fortsatt ökat bostadsbyggande:

·       Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande

·       Investeringsstöd till hyresbostäder och studentbostäder

·       Investeringsstöd till bostäder för äldre.

– Vi ser att intresset för de statliga kreditgarantierna ökar. När det är svårare för bostadsutvecklarna att få lån blir det mer intressant med kreditgarantier, säger Ulrika Hägred.

– Investeringsstöden används runt om i landet och har hittills gått till 14 000 bostäder. Investeringsstöd till bostäder för äldre har genererat 4000 nya bostäder.