"Byggbranschen behöver en avtalsrörelse som stärker konkurrenskraften"

 
Produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi har stagnerat de senaste tio åren, men vi har likväl bland de högsta lönekostnaderna i Europa. 
Vinstmarginalen i byggbranschen har under de senaste tio åren, med något enstaka undantag, legat betydligt under genomsnittet för näringslivet.
Fortsätter svenska företags kostnader att öka i högre takt än omvärldens står byggjobben på spel, skriver Fredrik Isaksson, chefekonom Sveriges Byggindustrier, i en debattartikel.

Näringslivets internationella konkurrenskraft är av avgörande betydelse för välstånd och jobb i Sverige. Det senaste decenniet har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i andra europeiska länder. Ett övergripande mål för avtalsrörelsen 2017 måste därför vara att svenska företag kan återta förlorad konkurrenskraft. Nya beräkningar av LO:s lönekrav visar tvärtom att vi med dessa kommer att förlora ännu mer mark.

Produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi har stagnerat de senaste tio åren, men vi har likväl bland de högsta lönekostnaderna i Europa. De senaste åren har dessutom löneökningarna klart överstigit konkurrentländernas. 2016 ökade arbetskraftskostnaden med 2,8 procent inom tillverkningsindustrin i Sverige, att jämföra med 1,5 procent i Västeuropa. Fortsätter det så, utan att produktiviteten förbättras snabbare än hos våra konkurrenter, riskerar våra företag att börja slås ut.

På motsvarande sätt räcker det inte för svenska byggföretag att vara lika bra som sina internationella konkurrenter, när de är dyrare. 2016 ökade arbetskraftskostnaderna i den svenska byggindustrin med 3,8 procent, att jämföra med 2,8 procent i hela EU och 1,7 procent i euroområdet.

Utländska konkurrenter tävlar idag om svenska investeringar och uppdrag med god kvalitet – men till ett lägre pris. Ett konkret exempel är Förbifart Stockholm som till stora delar kommer att byggs av italienska och turkiska entreprenörer. Fortsätter svenska företags kostnader att öka i högre takt än omvärldens står byggjobben på spel.

Ett av målen för Sveriges Byggindustrier i årets avtalsrörelse är att trygga byggjobben. Våra kollektivavtal måste stödja medlemsföretagen i deras ansträngningar att hävda sig i den allt hårdare konkurrensen. Utan konkurrenskraftiga företag försvinner investeringar, arbetstillfällen och grunden för Sveriges välstånd och den svenska modellen. Byggföretagen behöver såväl ökad flexibilitet som lönenivåer som inte stjälper jobben.

För även om byggbranschen i dag går på högvarv har många företag, inte minst små- och medelstora företag, mycket små marginaler. Faktum är att vinstmarginalen i byggbranschen under de senaste tio åren, med något enstaka undantag, legat betydligt under genomsnittet för näringslivet. Inte heller hos de större byggbolagen uppvisar byggverksamheten några häpnadsväckande vinster utan snarare tvärtom. Marginalerna skapas i andra delar än den rena byggverksamheten.

Nya beräkningar visar att om LO:s lönekrav på 2,8 procent skulle blivit verklighet hade så många som 2300 företag i byggbranschen riskerat sin långsiktiga överlevnad. Det motsvarar sex procent av alla företag i branschen. Detta samtidigt som vi kan konstatera att ingångslönen för en byggnadsarbetare redan idag motsvarar mer än vad en polis tjänar efter fem år eller vad en vad en undersköterska med 10 års erfarenhet har i lön.

Att parterna på industriområdet nu kommit överens om Industriavtalet är något vi välkomnar. Visserligen hade vi önskat en lägre löneökningstakt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, men det här är ett steg i rätt riktning. Att avtalet är klart är viktigt för oss i byggbranschen eftersom vi är beroende av att hålla oss till industriavtalets märke och det är normerande för våra förhandlingar.

Svensk byggbransch behöver en avtalsrörelse som stärker konkurrenskraften. Idag är byggsektorn utsatt för stor konkurrens från företag som saknar kollektivavtal och utländska företag. Det är inte rimligt att vi har en kostnadsutveckling bland våra kollektivavtalsbundna företag i Sverige som är högre än den hos våra europeiska grannar. Sverige behöver 700 000 nya bostäder till 2025. Ska vi lyckas med det krävs en konkurrenskraftig byggbransch.

Fredrik Isaksson,
chefekonom Sveriges Byggindustrier

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 
 
 
 
 
-->