Det handlar om klimatrenoveringar för miljardbelopp. Det uppdaterade EU-direktivet EPBD, som träder i kraft nästa år, kommer bli dyrt för svenska fastighetsägare. Men en vinnare är byggbranschen, menar Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.
EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, med den osmidiga förkortningen EPBD, har satt press på den svenska fastighetsmarknaden. Omkring 14 000 lokalbyggnader i Sverige ska renoveras till 2030, år 2033 höjs kravet till närmare 23 000 byggnader.
EPBD ställer krav på att energianvändningen i flerbostadshus ska minska med 16 procent med fokus på att det sämsta byggbeståndet förbättras, men det saknas ett exakt gränsvärde i direktivet. I Sverige är det Boverket som ska fastställa vad detta innebär i praktiken och myndigheten presenterar en utredning senast den 7 juli.
Stora investeringar för att klara kraven
Fram till 2050 behöver svenska fastighetsägare minst fördubbla sina investeringar i energieffektiviseringar för att klara de nya energikraven. Kommer det att tillskjutas statliga eller kommunala medel för att fastighetsägare ska kunna klara energimålen?
– Om det krävs en fördubbling så måste vi ha någon form av stödsystem eftersom det inte kommer att gå för många fastighetsägare i Sverige. Vi tycker att EPBD är bra och man försöker begränsa klimatförändringarna. Utmaningen är om det krävs en stor tempoökning, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.
Han menar att det i mycket handlar om timing, att tilläggsisolera fasaden samtidigt som man byter ut fönstren.
– Renovering kan vara dåligt för klimatet. Vi får se upp så att vi inte gör oss själva en björntjänst, att klimatavtrycken från materialen blir större än det minskade klimatavtrycket från den lägre energianvändningen. Men om vi istället för att köpa nya material återvinner så mycket som vi kan så är det bra för klimatet. Det är väldigt viktigt att byggbranschen tar tag i den gröna omställningen med ökad cirkularitet.
Byggbranchen vinnare
Enligt Sveriges Allmännyttas egna beräkningar blir renoveringskostnaden 750 000 kronor per lägenhet, för de som kräver omfattande åtgärder. För de som kräver mycket omfattande åtgärder beräknas notan hamna på 1,9 miljoner kronor per lägenhet.
Totalt för allmännyttan skulle det handla om 565 miljarder konor. Hur ska fastighetsägarna klara det?
– Det är en väldigt stor summa, men slår vi ut detta på våra medlemsföretag på 25 års tid så landar vi på cirka 300 kronor per kvadratmeter och år. Det är vad medlemsföretagen lägger på renovering idag, men då med mindre fokus på energiåtgärder. Så antingen kan man tvingas minska på vanlig renovering eller så kommer kostnaderna att öka, säger Björn Berggren.
Vem tjänar mest på EPBD?
– Byggbranschen har stora möjligheter med tanke på alla renoveringsobjekt som EPBD skapar. Naturligtvis måste också den branschen förbereda sig, bli mer effektiv och komma på nya och mer smarta sätt att arbeta på, säger han.
Sigrid Granström, energiexpert på Byggföretagen, tror att EPBD kan ”skapa möjligheter för byggbranschen att ta konkreta steg framåt i omställningsarbetet”.
– Klimatdeklarationer för hela livscykeln, tydliga definitioner av nettonollbyggnad och krav på energiprestanda för alla byggnader med omstöpta energideklarationer blir konkreta verktyg för såväl entreprenörer som beställare och myndigheter. Här vill vi slå ett slag för klimatdeklarationer på projektnivå snarare än per byggnad. Inköp sker på projektnivå så redovisning bli enklare och mer korrekt på så sätt, säger hon.
Kan EPBD bli en kassako för svenska byggföretag?
– Absolut inte per automatik. Allt beror helt på vilka vägval som lagstiftarna tar, vilka tolkningar som får genomslag. Direktivet är tydligt med att åtgärder ska vara kostnadsoptimala, samtidigt är det övergripande målet ett byggnadsbestånd med nollutsläpp till 2050. En initialt för skarp tolkning riskerar att tvinga fram investeringar som inte är lönsamma, menar Sigrid Granström och pekar på att direktivet ändå öppnar för mycket nya jobb.
– Det är framför allt företag som identifierar EPBD som en affärsmöjlighet och bygger kompentens inom energirenovering som kan ha affärer att hämta hem, konstaterar hon.
”Måste förstås energirenoveras”
Vad bör göras åt de mest energislukande fastigheterna?
– Att jobba med klimatskalet är en åtgärd som ofta förbises, men som ger långsiktigt bra effekt. Det glöms dock alltför ofta bort till förmån för enklare åtgärder i exempelvis uppdaterade styrsystem och installationer. De här åtgärderna är också viktiga, men att se helheten är viktigast.
Enligt Sigrid Granström kommer det sannolikt behövas någon form av styrmedel för att nå målen i tid. Men hon varnar för direkta stöd för genomförande av åtgärder som gynnar de fastighetsägare som underlåtit att underhålla sina fastigheter.
Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, tycker att det är svårt att uttala sig om EPBD eftersom Boverkets utredning presenteras först den 7 juli.
– De mest energislukande fastigheterna måste förstås energirenoveras. Varje renoveringstillfälle borde användas för att energieffektivisera. Det är då lönsamheten är störst och jag hoppas att kommande regler säkerställer detta.
Blir det några sanktioner mot de fastighetsägare som struntar i att renovera?
– Det måste finnas sanktioner och en tillsyn värd namnet. Annars är det ingen idé med lagar och förordningar. Idag haltar tillsynen. Till exempel finns redan nu så kallade ändringsregler i BBR. Reglerna innebär att energieffektivisering alltid ska beaktas när man utför ändringar i byggnader. Många verkar inte veta om detta, och kommuner utövar i princip ingen tillsyn. Men med bättre tillsyn och nya tydliga föreskrifter kring energieffektivisering kan det här bli toppen. Det är samhällsekonomiskt vettigt att se till att lönsamma åtgärder i byggnader blir utförda, säger Lotta Bångens.
Agneta Persson, teknisk chef på konsultföretaget Anthesis, tycker också att det är svårt att uttala sig om effekterna av EPBD, eftersom Boverkets utredning inte blir klar förrän den 7 juli.
– För lokalbyggnader införs minimikrav för energiprestanda (så kallade MEPS). Det innebär för de byggnader som har sämst energiprestanda att de måste genomföra energieffektiviserande åtgärder. Kraven kommer att skärpas ytterligare om några år, säger hon och tillägger:
– För bostäder handlar det om att byggnaderna med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras. Den svåraste kategorin att mobilisera till energirenovering kommer att vara småhusen. Husens värde skiljer sig i olika delar av landet och det kan vara svårare att få banklån beroende på läge.
Agneta Persson menar att EPBD kan bli en god marknad för svenska byggföretag, men att det krävs nya finansieringslösningar.
– Byggföretag som utvecklar attraktiva affärsmodeller för energirenovering kommer att ha en god marknad. I Danmark finns Landbyggefonden som många svenska allmännyttiga bolag tittar längtansfullt på. I Nederländerna finns National Heat Fund med förmånliga lån som skulle kunna vara en förebild för Sverige.
/Eva-Maria Fasth
