Miljardbygget som sätter Luleå på Europakartan

Det är en solig sommardag och än så länge stilla på campus före studenternas anstormning. Bara enstaka personer passerar på cykel och någon promenerar med barnvagn genom den nya parken Pussen. En ny skulptur, som föreställer en gruvlav har rests, och återvunna stålbalkar från det rivna D-huset har fått komma till nytta i bygget av den lilla bron över dammen och i vindskydden. 

Det statliga bolaget Akademiska hus äger och förvaltar flera campusområden runtom i Sverige, däribland samtliga större universitet där Luleå tekniska universitet, LTU, ingår. Sedan är modellen att universiteten hyr lokalerna av bolaget. 

Totalt ska 73 000 kvadratmeter demonteras och 79 000 kvadratmeter byggas. Expanderingen kan ske mycket tack vare att de nya husen är högre. 

– Vi demonterar halva campus och bygger nytt på de tomterna de stått på, säger Erik Nordenskiöld.

Fuktskadade lokaler

Genom det långsträckta campusområdet går den nyrustade Regnbågsallén som slutar framme vid en fontän. Byggnaderna på södra sidan allén kallas A-huset, B-huset och C-huset och de har genomgått omfattande renoveringar de senaste åren. I B-huset bytte man bland annat hela det fuktskadade taket på biblioteket för några år sedan.

Vi korsar Regnbågsallén och går över till norra sida och husen D till F. Det är här som byggstöket kommer att pågå framöver. 

– Det var en önskan från LTU att vi skulle ta en sida i taget.

D-huset är redan rivet, förutom en liten del som ska sparas. Husen på denna sida är campus äldsta och byggda i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. 

– Med tanke på den byggnadsteknik man använde på den tiden har vi bedömt att de inte är lönsamma att renovera.

Dåligt utformade grunder har lett till förtvålningar på mattorna och det har läckt in vatten genom de platta taken, vilket lett till fuktproblem och dålig arbetsmiljö med nödvändiga utrymningar.

Både de gamla husen och de som byggs framåt förses med kallvindar under sluttande pappbeklädda tak och har starka konstruktioner så att de ska klara snön.

– Vi har gjort noggranna beräkningar och simuleringar för att kunna bygga så att taken ska hålla framöver.

49 000 kvadratmeter

Det nya D-huset blir 49 000 kvadratmeter i fem våningar. Det kommer att omfatta laboratorier, utbildningslokaler, kontorslokaler och en arena för större föreläsningar, akademiska högtider och andra evenemang. Peab har totalentreprenad för bygget. 

För det nya F-huset på 24 000 kvadratmeter i tre våningar är NCC totalentreprenör. Det kommer att innehålla grov-labb och verkstäder samt utbildningslokaler och till viss del även kontor.

E-huset som ligger mitt emellan ska inte byggas upp igen, utan här blir det en campuspark.

– En grön oas som främjar uteaktivitet för studenterna, tillägger Erik Nordenskiöld.

Därutöver ska det också byggas ett helt nytt hus på ny mark i det så kallade G-kvarteret i ena änden av området. I det blivande VKU-huset på 4 500 kvadratmeter ska det enbart bli laboratorier för forskning med extremt vibrationskänslig utrustning.

– Senaste året har vi gjort omfattande geotekniska undersökningar och valt en plats där berget ligger nära markytan. Vi kommer att frilägga och planspränga berget för att kunna fästa huset i berggrunden och gjuta fast byggnaden med en minst 60 centimeter tjock betongsula.

Plåtfasaderna ska bytas ut

Vibrationsexperter och akustiker har anlitats för att stötta konstruktörernas arbete under projekteringen. Genom hela huset blir det tunga betongkonstruktioner och de bärande väggarna byggs av betong. Laboratorierna ska sedan byggas upp med modulväggar som är flyttbara för att enkelt kunna förändra lokalerna efter olika behov.

Slutligen bygger man ett teknikhus med centralkyla, tryckluftscentraler och intag av all fjärrvärme, men också med möjlighet att ta in egen värme på sikt, exempelvis bergvärme.

De så karakteristiska plåtfasaderna från förr ersätts av modernare fasader av trä och puts med en del infärgad betong i socklarna. Allt i samråd med stadsarkitekten och en gestaltningsgrupp från LTU.

– Det kommer bli häftigt.

Förutom betong använder man i D-huset limträstomme och håldäcksbetong och i F-huset sandwichkonstruktioner och limträstomme.

Golvet kan i vissa labb vara en slipad polerad betongyta, i andra plastmattor och i ett tredje kan det bli epoxigolv.

Känslig verksamhet kräver betong

– LTU har en väldigt stor bredd på sin verksamhet med alltifrån väldigt grova labb där man jobbar med förstörande provning av tågbroar och betongkonstruktioner till extremt känsliga labbmiljöer och nanolabb. Vi har fått vrida och vända på allt tillsammans med LTU för att få till det på ett bra sätt.

Ansatsen är att jobba enligt certifieringen miljöbyggnad guld, men där det inte går att nå det, som exempelvis i det vibrationskänsliga huset där det är så mycket betong, strävar de ändå efter att nå guld i så många parametrar som möjligt och silver i resten. Återbruk är en självklar del av miljötänket.

Investeringen på 5,5 miljarder kronor inkluderar de omflyttningar och evakueringar till modullokaler som måste göras under byggtiden. 

– Det är otroligt mycket som ska göras på en väldigt liten yta och den i särklass största utmaningen vi har är att LTU ska bedriva sin verksamhet oförminskat under hela byggtiden.

Men det kommer att vara värt det, menar han.

– LTU får supermoderna lokaler för forskning i världsklass och kan vara med och konkurrera med de absolut främsta lärosätena i Europa. 

Också kommunen har mycket att vinna. 

Forskning och utbildning är avgörande för att vara konkurrenskraftig som en stark industriort.

– Det här är den största icke-industriella satsningen som sker här uppe just nu med uppåt 350 arbetare på plats under den mest intensiva byggfasen.

Han tänker att husen kommer att hålla i åtskilliga decennier.

– Sjuttio till hundra år är inte orimligt med den byggnadsteknik vi använder och den kunskap vi har idag.

Ulrika Vallgårda