Det sjätte center mot arbetslivskriminalitet har nu invigts i Stockholm. Ett av fokusområdena är fusket i byggbranschen.
– Byggsektorn är en av de branscher där vi ser störst problem, säger Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.
Totalt kommer sju Arbetslivskriminalitetscentret startas runt om i vårt land. I centren samverkar nio myndigheter mot regelöverträdelser, brottslighet och fusk i arbetslivet. Det handlar exempelvis om att upptäcka svart arbetskraft, anställda som saknar rätt att arbeta i Sverige, farlig arbetsmiljö eller arbetskraft som utsatts för människohandel eller människoexploatering. Arbetslivskriminalitetscentret i Stockholm är det sjätte i ordningen som startar och det invigdes med närvaro från Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.
– Det här ger helt nya förutsättningar att jobba med myndighetssamverkan med den här problematiken. Om varje myndighet jobbar i sina stuprör så kommer man aldrig få samma resultat som när man samverkar tillsammans. Det är ett jätteviktigt steg för att växla upp arbetet mot arbetslivskriminaliteten, säger hon.
De första Arbetslivskriminalitetscentrena startade förra sommaren i Göteborg och Umeå. Ett av hindren för den nya organisationen att komma åt de kriminella företagen har varit sekretesslagstiftningen som hindrar myndigheterna att dela information med varandra. Nu utlovar regeringen en översyn av regelverket.
– En av de viktigaste sakerna som regeringen gör är att vi ser över sekretesslagstiftningen. Vi ser att det finns sekretesshinder i vår lagstiftning som utgör hinder för att ha en effektiv myndighetssamverkan. Vi har tillsatt en utredning och vi kommer få en delredovisning för att få en översyn av Arbetslivskriminalitetscentrenas verksamhet. Om åtta månader hoppas vi att vi har en redovisning på den delen. Förhoppningsvis får vi ett ännu effektivare arbete mot arbetslivskriminaliteten efter det, fortsätter Paulina Brandberg.
Problematiken inom byggsektorn är ett fokusområdena för den nya myndighetssamverkan och ministerns förhoppning är att det ska skapa bättre förutsättningar för de seriösa företagen i branschen.
– Byggsektorn är en av de branscher där vi ser störst problem. Där seriösa företag har svårt att överleva eftersom det finns så stor andel oseriösa företag. De som fuskar fuskar ofta många olika sätt. Genom att arbeta med myndighetssamverkan så tror jag att byggbranschen är det område där Arbetslivskriminalitetscentrena kan göra störst skillnad, säger hon.
Även Polisen i region Stockholm ser stora problem med arbetslivskriminalitet i byggbranschen. Arbetet kommer utgå från polisens lokaler på Kungsholmen. Det är där det nya centret kommer planera arbetet och ha utsättningar inför arbetsplatskontrollerna.
– Det är ett jättesvårt för polisen att jobba med de här frågorna ensamma. Vi behöver varandras verktyg och jobb från olika håll. I Stockholm kommer byggbranschen vara ett område som vi riktar vårt arbete emot, säger Linda Törngren, tillförordnad biträdande enhetschef inom polisens arbete mot människoexploatering och arbetslivskriminlitet.
Arbetslivskriminalitetscentrenas kommer rikta stort fokus på att ”gå på pengarna”. Det vill säga att söka upp verksamheter där pengarna finns – brottsvinster som bygger på ett samspel mellan legala och illegala verksamheter och som bidrar till ökat handlingsutrymme för organiserad brottslighet.
– Uppdraget att bekämpa arbetslivskriminalitet är en del av den kriminella ekonomin vilket är ett av polisens fokusområden. Organiserad brottslighet får brottsvinster från bedrägerier och välfärdsbrottslighet, samt från arbetslivskriminalitet. Vi behöver därför arbeta tillsammans med andra myndigheter för att bekämpa arbetslivskriminalitet, vilket är det som vi kommer att göra i den nya organisationen, säger Mattias Andersson, tillförordnad chef för polisregion Stockholm.
Det är Arbetsmiljöverket som har det övergripande ansvaret för Arbetslivskriminalitetscentrena. De har stora förhoppningar på den nya organisationen.
– När vi sitter i samma lokaler ökar vår möjlighet till samarbete. Det blir även lättare att utbyta information utifrån gällande sekretessregler. Då kan vi också i högre utsträckning rikta in oss på de arbetsplatser där vi verkligen behöver vara. Genom den här konstruktionen får vi en samlad kunskap och ännu mer spets i vårt urval, för vi hittar brister på i stort sett varje arbetsställe vi kontrollerar, säger Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör, Arbetsmiljöverket.
