Nyheter

Ett lyft för projekteringen

Drönare är mer än bara krigsföring. De obemannade planen kan även förbättra projekteringen för byggföretag. Nyligen anställde Sweco sin första pilot

Lars Björk tar flygplanet under armen, drar igen bakluckan på bilen och går ut på ängen vid Umeås modellflygplansklubb.

Termometern närmar sig 30-strecket och himlen är klarblå.

– Det är inte alltid så här gynnsamma förutsättningar. Ofta får jag stå i något grustag eller försöka landa planet där det är fullt av träd. Men det är härligt att få jobba utomhus, säger han och ler.

Lars Björk har jobbat som GIS-konsult och pilot på Sweco sedan oktober.

Med hjälp av ett litet radiostyrt flygplan tar han bilder och gör volymberäkningar för bland annat uppföljning vid vägprojektering, vid deponi- och avfallsverksamhet och för gruvindustrin.

– Metoden är lämplig överallt där man vill mäta terrängen och ha en bild snabbt. Fördelen med ett sådant här litet flygplan är att man kan få högt upplösta bilder över mindre områden. Noggrannheten i beräkningarna är fullt jämförbara med exempelvis laserscanning och GPS-mätning för hand, men med fördelen att man även får ett heltäckande underlag och ortofoto över området.

Det är dessutom billigare och bättre för miljön att skicka upp ett eldrivet flygplan, som mäter en dryg meter i vingbredd, än att använda helikopter.

– För en timmes flygning med helikopter kan man flyga 180 000 timmar med det här planet, säger Lars Björk.

I dag tar han en extra tur med planet för att demonstrera för Byggvärlden hur det fungerar.

Efter att ha planerat in dagens rutt i datorn, greppar han tag under planet – som med ett pappersplan – och kastar iväg det samtidigt som han drar upp motorn med fjärrkontrollen.

Farkosten lyfter snabbt.

När planet är uppe på lagom höjd kopplar han in autopiloten.

Under en färd tar kameran 250-300 bilder som sedan kan bearbetas i GIS-programvara för att skapa 3D-modeller.

Flygplansmodellen som Lars Björk använder är värd runt 200 000 kronor, så även om han inte sitter i planet själv är det inte särskilt lockande att störta.

– Jag hoppas att jag har flugit tillräckligt för att slippa göra det igen. En gång när jag körde i Boden hade jag lite bråttom och körde rakt ner i en myr. Flygplansdelarna flög åt alla håll, men kameran landade på en tuva så den blev inte blöt. Planet är konstruerat för att klara tuffa tag och gick att montera ihop igen så dagen efter var det uppe och flög igen.

Första gången han flög ett radiostyrt flygplan var han 14 år.

– Jag såg en tävling i tidningen Pilot där man skulle bygga sitt eget modellflyg. Jag hann inte klart med planet i tid så i stället skickade jag in en ritning på hur jag hade tänkt att det skulle se ut. Och så gick jag vidare till final! Jag fick skynda, skynda att bygga färdigt inför finalen i Stockholm. Dit fick jag åka tåg för första gången. Och jag vann! Priset var ett radiostyrt flygplan.

Sedan dess har intresset levt kvar.

Familj och barn gjorde att han tog en paus från flygandet några år men när det blev aktuellt med ett EU-projekt med drönare på Skogsstyrelsen, där han då jobbade, var han inte sen att hoppa på. Något som senare ledde till tjänsten på Sweco.

I dag har han runt fyra flygningar i månaden. Sweco planerar att expandera flygplansflottan och Lars Björk kommer att utbilda fler konsulter till drönarpiloter framöver.

– Det är inte särskilt svårt att flyga, men för att bli en bra pilot ska man vara någorlunda lugn så man inte hetsar upp sig om det händer något. Och så måste man vara noggrann med förberedelser och efterarbete.

Det gäller också att ha koll på klockan.

Flygplanets batteri räcker för 35 minuters flygning och det innebär att dagens tur börjar gå mot sitt slut.

Lars Björk kopplar bort autopiloten och den vita pricken på himlen blir större.

Planet kommer svepande emot oss och landar med ett svisch i det höga gräset en bit bort.

– Hm. Lite för kort, säger Lars Björk och går för att hämta planet.

Marie Bergström
[email protected]

Flygplanet

  • Flygplanet Smartplane är utvecklat av det svenska företaget Smartplanes i Skellefteå.

  • Farkosten mäter 1,2 meter mellan vingspetsarna och väger runt 1 kilo.

  • Planet flygs på cirka 150 – 200 meters höjd med en hastighet av 15 meter i sekunden och tar bilder med en vanlig digitalkamera.

  • Det går bra att flyga såväl sommar som vinter, men det får inte blåsa mer än 12 meter i sekunden.