EU:s regelverk är drivande i hållbarhets- och klimatarbetet, men för att omställningen ska lyckas måste digitaliseringen öka.
Elisabeth Schylander, hållbarhetschef, NCC Building Sverige, pratar om utmaningarna med att arbeta både övergripande och i ner till enskilda projekt – och byggdelar.
Elisabeth Schylander medverkade på Stora Byggdagen, i programpunkten En hållbar byggbransch – utopi eller realitet?
– Det är absolut en realitet. Just nu sker mycket och det går fort. EU-regelverken är drivande, och kommer att vara det i många år framöver, säger hon.
NCC rapporterar enligt taxonomin för tredje året nu. I årsredovisningen 2025 kommer de att redovisa enligt CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive.
– Sedan följer en uppsjö av regleringar inom Fit for 55. Det är mycket under förändring och jag tror att nyckeln för att det ska lyckas är att kraven är kopplat till det finansiella.
Utmaningar med EU:s regelverk
Med kraven kommer också flera utmaningar.
– Det är stora rapporteringskrav, vilket jag tror många kan uppleva som en tung börda. Det finns ett behov av data genom hela kedjan. Det är fortfarande mycket som inte finns på plats, som olika typer av data kopplat till hållbarhet och klimatdata.
För att lyckas krävs därför stora insatser inom digitaliseringen, något som hon säger att NCC jobbar mycket med.
– Det viktigaste med all denna rapportering är att det utgör en viktig grund för att jobba med den utveckling som behövs. Det handlar bland annat om att kunna göra aktiva val och klimatoptimera byggnaden och då behöver vi ha klimatdata och EPD:er kopplat till alla byggnadsdelar.
Håldäck från Ikea
NCC har skrivit under bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft och en del i den handlar om cirkulärt byggande. Här är återbruk en del i arbetet, säger Elisabeth Schylander.
– Ett exempel där är Kvarteret Återbruket i Göteborg. Där samarbetar vi med Framtiden Byggutveckling och målet är att minst hälften av det inbyggda materialet ska vara av återbruk. Vi har bland annat 3 000 kvadratmeter håldäck från Ikea i Kållered som revs under våren och från Kortedala ishall har vi limträbalkar från takkonstruktionen, säger hon.
Många lärdomar kommer från forskningsprojektet Återhus – att bygga hus av hus.
Dyrare att bygga hållbart?
På frågan om det är dyrare att bygga hållbart svarar hon:
– Initialt kan det vara det, men när kompetensen och processerna väl finns så behöver det inte vara det. Vissa lösningar idag är redan mer kostnadseffektiva så hållbart behöver inte heller behöva dyrare. På sikt kommer det att löna sig för riktningen är tydlig.
Hon upplever inte att hållbarhetsarbetet har bromsats av lågkonjunkturen.
– Nej, på NCC tycker vi inte det. Vi får många förfrågningar och det finns ett stort fokus på frågorna i upphandlingarna. Men självklart kan man önska att det vore ännu större fokus för omställningen behöver gå mycket snabbare om vi ska klara EU:s, Sveriges och våra egna mål.
NCC:s miljömål
På koncernnivå har NCC målet att vara klimatneutrala till 2045. Till 2030 är målet att minska utsläppen med 60 procent av scope 1 och en minskning med 50 procent v scope 3.
– Vi har redan nu under Q2 2024 nått målet på scope 1 och 2 så nu pågår översyn av det målet.
Vilka initiativ vill NCC se från regeringen som kan underlätta för att minska utsläppen i branschen?
– Rent generellt vill vi se en tydlighet och långsiktiga spelregler från regeringen. Näringslivet måste ha en förutsägbarhet i de investeringar som vi står inför för att kunna genomföra omställningen, säger Elisabeth Schylander.
Några konkreta exempel är: Införande av gränsvärden i klimatdeklarationerna, främjande insatser för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon och obligatoriska klimatkrav i offentlig upphandling.
– De offentliga investeringarna är stora, cirka 900 miljarder varje år och därför behöver de vara präglade av klimatperspektivet med funktionskrav i stället för särkrav.