Föreslår lagändringar för mer likabehandling vid utstationering

 
  • Regeringen föreslår lagändringar för mer likabehandling vid utstationering. Foto: Getty Images

    Regeringen föreslår lagändringar för mer likabehandling vid utstationering. Foto: Getty Images

  • Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

    Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Föregående
Nästa
 
Regeringen föreslår en lagändring som innebär att utstationerade arbetstagare  i större utsträckning ska likabehandlas med inhemska arbetstagare i frågor om lön och andra arbetsvillkor. Bland annat att den lön som får krävas inte längre begränsas till minimilön.
Regeringen föreslår också skärpta regler om anmälningsskyldighet vid utstationering och att tillträdesrätten för regionala skyddsombud ska utvidgas.

EU beslutade 2018 om ett ändringsdirektiv till utstationeringsdirektivet. Ändringsdirektivet innebär att utstationerade arbetstagare i större utsträckning ska likabehandlas med inhemska arbetstagare i frågor om lön och andra arbetsvillkor.
Direktivet innehåller också bestämmelser om utökat skydd för uthyrda utstationerade arbetstagare och långvarigt utstationerade arbetstagare.

För att genomföra ändringen i EU:s utstationeringsdirektiv har nu regeringen beslutat om en lagrådsremiss med en rad förslag som ska leda till mer likabehandling mellan inhemsk och utstationerad arbetskraft på svensk arbetsmarknad och ett stärkt skydd vid utstationering. 

 –Förra året dog 47 personer på svenska arbetsplatser. Det är människor som inte kom hem till sina nära och kära efter jobbet. I flera fall var det arbetsplatser där det saknades ett lokalt arbetsmiljöarbete, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), på en pressträff där hon pratade om regeringens förslag om för mer likabehandling vid utstationering och regionala skyddsombuds tillträdesrätt.

Hon pratade också om de cirka 2 000 arbetsplatskontroller, där åtta myndigheter samarbetade, som gjordes under förra året och att det vid dessa kontroller upptäcktes ett stort antal företag med felaktiga personalliggare, ett 90-tal företag med utländska byggarbetare som inte var anmälda i utstationeringsregistret, eller arbetade illegalt.

– Så ska vi inte ha det på svensk arbetsmarknad. Ingen ska riskera att dö eller skada sig på jobbet. Vi ska inte ha lönedumping eller illegal arbetskraft på vår arbetsmarknad. Regeringen har därför beslutat att gå fram till riksdagen med tre skarpa förslag för att skapa mer ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi lägger förslagen i syfte att möta de utmaningar som uppstått, inte minst i samband med en ökad andel utstationerad arbetskraft, sa Eva Nordmark.

De tre förslagen är:

1. Mer likabehandling vid utstationering
  • Regeringen föreslår i lagrådsremissen att villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal ska utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre begränsas till minimilön.
  • Skyddet för uthyrda utstationerade arbetstagare som kommer till Sverige föreslås utökas. De föreslås få lika villkor som svenska uthyrda arbetstagare.
  • Skyddet vid långvarig utstationering föreslås även förstärkas genom att i princip samtliga arbets- och anställningsvillkor ska tillämpas på långvarigt utstationerade arbetstagare. En utstationering kan i regeringens förslag anses som långvarig genom att olika arbetstagares utstationeringstid läggs samman.

2. Skärpta regler om anmälningsskyldighet vid utstationering 
  • I lagrådsremissen föreslår regeringen skärpningar av bestämmelserna om anmälningsskyldighet och kontaktperson i utstationeringslagen. Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige ska vara skyldiga att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket om utstationeringen och utse en kontaktperson i Sverige från första dagen istället för som tidigare först efter fem dagar.
  • Arbetsgivare som utstationerar arbetstagare ska vara skyldiga att lämna dokumentation till tjänstemottagaren i Sverige som visar att en anmälan har gjorts till Arbetsmiljöverket.
  • Tjänstemottagare i Sverige ska vara skyldiga att underrätta Arbetsmiljöverket om den utstationerande arbetsgivaren inte visar att anmälningsskyldigheten fullgjorts. En sanktionsavgift ska tas ut om arbetsgivaren eller tjänstemottagaren inte fullgör dessa skyldigheter.

3. Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden 
  • Rörligheten på den svenska arbetsmarknaden har ökat. Arbetstagare stannar allt kortare på en och samma arbetsplats och andelen visstidsanställda, inhyrda och utstationerade arbetstagare har blivit större. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden innebär att det finns anledning att anta att fler arbetstagare i dag jämfört med tidigare arbetar på en arbetsplats där det saknas ett lokalt skyddsombud.
  • I lagrådsremissen föreslår regeringen en utvidgning av tillträdesrätten för regionala skyddsombud genom en ändring i arbetsmiljölagen. De regionala skyddsombudens tillträdesrätt föreslås utökas till att även omfatta arbetsställen där en arbetstagarorganisation inte har någon medlem men där organisationen är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren.
  • Syftet med förslaget är att komma tillrätta med de problem som har uppstått på den förändrade arbetsmarknaden genom att stärka arbetsmiljöarbetet på arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete och därigenom förebygga ohälsa och olyckor i arbetet.
– Det handlar om att skapa lika spelregler för alla företag som har kollektivavtal. Som lagen är i dag riskerar kravet på att arbetstagarorganisationen ska ha en medlem på arbetsstället att leda till att regionala skyddsombud inte får tillträde till arbetsställen där de skulle behövas. De regionala skyddsombudens arbete är oerhört viktigt, det kan ytterst handla om liv och död, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Samtliga ändringarna föreslås träda i kraft 30 juli 2020. 


Fakta: Utstationerade arbetstagare i Sverige
  • Cirka 19 000 arbetstagare var utstationerade i Sverige under 2019, vilket är en kraftig ökning från 2015 då 7 400 personer var utstationerade.
  • Den vanligaste utstationeringsperioden under 2018 var upp till nio dagar. 
  • Polen, Litauen, Indien och Lettland är de länder med flest utstationerade i Sverige i december 2019 och det utgör cirka 62 procent av alla utstationerade i Sverige.
  • Byggverksamhet stod för 68 procent av de utstationerade arbetstagarna. 

 

 

 









 

 

 

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!

 
 
 
 
-->