Granskning: Mijardomställningen som kom av sig

I Värtahamnen i Stockholm är Stockholm Exergi i full färd med att färdigställa anläggning, Beccs. När den står färdig kommer den fånga in och lagra omkring 800 000 ton biogen koldioxid per år från rökgaserna vid Värtaverket som producerar värme och el från restprodukter från skogs- och sågverksindustrin. Skanska har inlett mark- och betongarbeten samt byggnation av en ny kaj i Energihamnen i Värtan. Målsättningen är att anläggningen ska tas i drift under 2028.

Men smakar det så kostar det. Byggkostnaden för anläggningen beräknas landa på cirka 13 miljarder kronor. Finansieringen sker bland annat genom ett stöd på 20 miljarder kronor under en 15-årsperiod från Energimyndigheten. Samt lån och stöd från EU.

Flera projekt pausas

Även om man satt spaden i jorden för Beccs i Stockholm så är det ett av få projekt där man gått från ord till handling. De stora investeringskostnaderna för utbyggnaden av CCS-anläggningarna sätter stopp för flera planerade satsningar . Totalt är det lite över 20 olika projekt som har varit eller är på gång runt om i landet. Här tittar vi närmare på ett urval av dem.

Satsningen på att fånga in koldioxiden från en av Sveriges största utsläppare, Heidelberg Materials cementfabrik i Slite sattes på paus förra året. Beskedet kommer efter att Energimyndigheten avslagit bolagets ansökan om medfinansiering.

– Vi har arbetat länge för att genomföra en av de mest kraftfulla klimatinvesteringarna i svensk industrihistoria med syfte att säkra långsiktig konkurrenskraft. Men utan statens fortsatta stöd för genomförande finns just nu inte tillräckliga förutsättningar för att realisera projektet i Sverige, säger Karin Comstedt Webb, vice VD för Heidelberg Materials Sverige, i ett pressmeddelande.

Några andra exempel på projekt där man dragit i handbromsen är utbyggnader av CCS-anläggningar vid Igelstaverket i Södertälje, kraftvärmeverk i Jordbro, Hedensbyns värmeverk i Skellefteå, Sandviksverken i Växjö och i Västerås pausar man utbyggnaden efter ett lyckat försök med en testanläggning. Projektet som beräknas gå loss på runt fyra miljarder kronor anses för dyrt.

När kommunstyrelsen i Växjö nyligen beslutat att pausa det fortsatta arbetet med koldioxidinfångning hänvisade man till de ekonomiska riskerna och oklarheter kring vilka stöd som kan bli aktuella.

– Att gå vidare med projektet innebär en alldeles för stor ekonomisk risk för Växjö kommun. Det finns för många oklarheter och mycket är fortfarande osäkert. Vi lever i en turbulent tid och behöver fatta trygga beslut, utan att utsätta kommunen för alltför stora ekonomiska risker. I det här läget är det ansvarsfullt att pausa projektet och i stället följa utvecklingen innan vi eventuellt tar nästa steg, säger Malin Lauber (S), kommunstyrelsens ordförande.

Beslutet innebär att pågående arbete avbryts, att inga nya åtaganden görs och att projektet läggs vilande.

Projekt som utreds

I några kommuner har man påbörjat förstudier men man har inte kommit fram till om man ska gå vidare eller bromsa projekten. I Jönköping har en förstudie genomförts om möjligheterna att införa koldioxidinfångning vid kraftvärmeverket på Torsvik men inget investeringsbeslut tagits.

I Göteborg utreder man förutsättningarna för en utbyggnad för koldioxidavskiljning vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Renova Miljö har beviljats en miljon kronor från Energimyndigheten för två delprojekt som ska undersöka risker och tekniska lösningar. Förs när det är klart är man redo att gå vidare med eventuella byggplaner.

Kommunerna som satsar vidare

Några som kommit lite längre i utbyggnaden är Malmö och Helsingborg.

I Malmö planerar avfallsbolaget Sysav att bygga anläggningen Skyzero för att fånga in koldioxid från sopförbränningen på Spillepengen. Satsning beräknas gå loss på 3,7 miljarder kronor. Vid full kapacitet ska den planerade anläggningen kunna fånga in runt 400 000 ton koldioxid per år. Det är nästan hälften av Malmös årliga utsläpp 2024. Investeringen ska finansieras främst med lån samt med stöd från EU, staten och ägarkommunerna.

Kommunstyrelsen i Malmö har beviljat ett lån på 1.2 miljarder. Men finansierningen är fortfarade osäker och det är totalt fjorton ägarkommuner i bolaget och tio av dem har nekat att bidra med lån. Ett skarpt investeringsbeslut beräknas tas i slutet av 2027. Målet är att Skyzero ska vara i drift 2030.

Även Helsingborgs kommun har röstat ja till en CCS-anläggningen som man kallar för Innozhero. Den ska uppföras vid kraft- och värmeverket Filbornaverket. Den ska kunna fånga 200 000 ton koldioxid per år och beräknas kosta cirka 3 miljarder kronor. Om allt går i lås kommer anläggningen stå klar om två år.

Under perioden 2026–2046 ska Energimyndigheten dela ut 36 miljarder kronor i stöd till anläggningar för koldioxidinfångning. Pengarna fördelas genom en så kallad omvänd auktion. Det innebär att olika aktörer lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den som kan leverera mest till lägst kostnad vinner auktionen.

Tio aktuella projekt

Sammanställningen med aktuella CCS-projekt bygger på ett urval av uppgifterna som inrapporterats till Byggfakta/Hubexos datbas Smart, samt pressmeddelanden och uppgifter från respektiva kraftbolag.

Källa: Byggfakta/Hubexo Smart, samt pressmeddelanden.