Handläggningstiden för överklagade plan- och byggärenden är ofta lång, visar Riksrevisionens granskning. Ansvariga myndigheter rekommenderas nu att vidta åtgärder för att undvika flaskhalsar och merarbete i handläggningen.
När samhället utvecklas krävs det kommunala beslut om bland annat detaljplaner och bygglov. Det är vanligt att dessa beslut överklagas. Om detta drar ut på tiden uppstår stora kostnader för samhället och olika aktörer.
Riksrevisionen har därför granskat länsstyrelsernas och mark- och miljödomstolarnas hantering av överklagade plan- och byggärenden. Den övergripande slutsatsen är att hanteringen kan effektiviseras och handläggningen kortas.
Framför allt länsstyrelserna har skiftande, och i vissa fall mycket långa, handläggningstider. Svårigheter att rekrytera personal och sårbarhet vid vakanser och sjukskrivningar uppges ofta som förklaringar.
Flera länsstyrelser och domstolar har dock lyckats korta sina handläggningstider genom att effektivisera sitt arbetssätt. Det kan exempelvis handla om att införa så kallad beredningsorganisation, som hanterar inkomna ärenden innan de överlämnas till juristerna som handlägger. Särskilt under hög belastning kan detta öka effektiviteten och möjliggöra en mer likvärdig handläggning.
Granskningen visar vidare att handläggningstiderna kan dra ut på tiden därför att de underlag som länsstyrelserna får in från kommunerna inte håller tillräckligt hög kvalitet, eller behöver kompletteras. Vissa länsstyrelser arbetar aktivt med att informera och stödja kommunerna för att motverka detta, medan andra gör det i mindre utsträckning eller inte alls.
– Vissa länsstyrelser skulle tjäna på att utveckla och formalisera kontakterna med kommunerna – både på handläggarnivå och övergripande. Men varje länsstyrelse behöver ta ställning utifrån sina behov, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.
Vid mark- och miljödomstolarna ökar handläggningstiderna när bristen på viss kompetens skapar flaskhalsar i verksamheten. Framför allt är de så kallade tekniska råden få i relation till antalet mål där deras kompetens behövs, men även juristdomare och beredningsjurister är ibland överbelastade. Domstolarna har kommit fram till olika lösningar för att hantera utmaningarna men det finns utrymme för ytterligare effektivisering av handläggningen.
– Domstolarna behöver säkerställa att de använder sina resurser så effektivt som möjligt, så att inte handläggningen stannar av. Min bedömning är att de har de förutsättningar som krävs, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Granskningen visar också att domstolarnas it-system för att hantera mål har begränsningar som försvårar handläggningen. Det handlar bland annat om möjligheten att lagra större material och att ha överblick i det dagliga arbetsflödet.
Även Mark- och miljööverdomstolen ingår i granskningen. Den har nyligen gjort ändringar i sitt arbetssätt som lett till markant kortare handläggningstider, vilket tyder på en effektivisering.
Rekommendationer i korthet
Länsstyrelserna rekommenderas bland annat att överväga att införa så kallad beredningsorganisation samt att utveckla formerna för kontakter med kommunerna gällande brister i underlag.
Mark- och miljödomstolarna rekommenderas bland annat att överväga utökade arbetsuppgifter för domstolshandläggare samt att göra rollen som beredningsjurist mer attraktiv.
Domstolsverket bör undersöka möjligheten att förse mark- och miljödomstolarna med ett mer funktionellt målhanteringssystem. Domstolsverket bör även i samråd med mark- och miljödomstolarna överväga hur de möjligheter som finns till delning av tekniska råd mellan mark- och miljödomstolarna bättre kan utnyttjas.
