Molntjänster kan spara miljarder

 
Molntjänster kan spara miljarderSträngare krav på energiefektivisering driver på införandet av den nya tekniken. Grafik: Isak Andersson Med ny avancerad styrning av fastighetsdriften kan fastigheternas driftkostnad sänkas 15 till 30 procent.
För fastighetsägarna handlar det enbart i Sverige om besparingar för flera tiotal miljarder kronor per år.Internet of Things (IoT) spås bli en teknisk revolution i bygg- och fastighetsbranschen. 
–  Vår bedömning är IoT-baserade tjänster kommer att upphandlas från 2017 i både nyproduktion och renoveringar i alla större byggprojekt i Sverige, säger Richard Lind, teknisk direktör på Microsoft.


Att ladda upp viktig information från lokala fastighetsdriftsystem och lokalt placerade sensorer till stora datacenter på molnet som analyserar och vägleder driften för varje enskild byggnad är en ny teknik som kommer starkt.
Strängare statliga krav på energieffektivisering driver på införande av den nya tekniken.

Till exempel så kan analysprogrammet i molnet säga till den lokala driftpersonalen när värmeförbrukning och elförbrukning kan sänkas för den enskilda byggnaden. Programmet anger också att ventilationssystemet ska blåsa in mer frisk luft i möteslokalen när CO2-halten är på väg att bli för hög.

Konkret så är detta vad Internet of Things (IoT) handlar om.
I Sverige räknar både Skanska och NCC med genombrott för IoT de närmaste åren. Skanska har byggt sin första kontorsfastighet i Helsingborg där den nya tekniken används (se separat artikel).
De har valt att samarbeta med GE om en avancerad molntjänst.

–  Vi ser att kostnaden för sensorer, kommunikation, installation och molnbaserad databearbetning sjunker dramatiskt och därmed skapas de nya möjligheterna. Skanska har sett kostnadsbesparingar i klassen 40-50 procent, för till exempel komponentinköp, säger Per-Ola Jönsson, vd för Skanska Installation.
–  Energibesparingar, bättre inneklimat och driftoptimering är de tre viktigaste drivkrafterna för IoT i byggbranschen.

NCC utvecklar nya IoT-tjänster tillsammans med projektet Things på KTH men de är fortfarande hemliga. 
Microsoft är en av de strategiska leverantörer kring molnplattformar som NCC samarbetar med.

Byggbranschens konsulter väntar på de nya IoT-produkterna.
–  Tidigare har marknaden för styrsystem i fastigheter dominerats av slutna system med begränsade användningsområden. Trenden idag går mot att allt fler kunder kräver öppna system där de kan komma åt och använda all den information som produceras. När man fullt ut drar nytta av den information som fastigheterna producerar är potentialen enorm, säger Maria Gårdlund, vd för Sweco Position AB.

Microsoft lanserade sin molnplattform Azure 2009. Sedan dess har Microsoft sökt partner i ett antal länder för att via Azure erbjuda byggbranschen IoT-tjänster.Utvecklingen har kommit längst i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och USA, anger Richard Lind, teknisk direktör på Microsoft AB.

–  Vår bedömning är IoT-baserade tjänster kommer att upphandlas från 2017 i både nyproduktion och renoveringar i alla större byggprojekt i Sverige. Den största marknaden för IoT kommer att bli renoveringar, säger Richard Lind, och fortsätter:
–  Alla byggnader som byggs år 2020 kommer att utrustas med sensorer för IoT. 

Richard Lind pekar på energieffektivisering som den största vinsten med IoT för fastighetsägarna.
Microsoft har tagit sin egen IoT-plattform i drift vid sitt huvudkontor i Redmond i Seattle. Det gäller byggnader med 45 000 kontorsarbetsplatser–  Microsoft sänkte energiförbrukningen med 30 procent för dessa 45 000 kontorsarbetsplatser och återbetalningstiden för investeringen blev kortare än 12 månader.

En sådan kalkyl räcker naturligtvis för att motivera så gott som varje fastighetsägare förutsatt att den kan verifieras. Microsoft har nu jobbat i flera år för att etablera samarbete med olika företag i den svenska byggbranschen för IoT-tjänster inriktade på energieffektivisering.

Richard Lind har en tydlig bild av vilka aktörerna är på IoT-marknaden i Sverige.Det handlar både om stora byggentreprenörer som erbjuder energieffektivisering gentemot fastighetsägare, samt tunga fastighetsägare som sjukhus och kommuner som upphandlar konsultföretag som svarar för att genomföra projekt inom energieffektivisering.
Lokala energileverantörer är intresserade av att sälja energieffektivisering gentemot flerfamiljshus.

Även småhusen är en viktig marknad för IoT, enligt Microsoft.
Gentemot småhusägarna finns minst två tunga aktörer som kommer att bli drivande i energieffektiviseringen. Det gäller de lokala stadsnäten och värmepumpsleverantörer. I Sverige finns uppvärmda stora byggnader, lokaler (som skolor, sjukhus och affärslokaler) och flerbostadshus.

Totalt handlar det om drygt 320 miljoner m2, anger Ingenjörsakademin (IVA) i rapporter om energieffektivisering av lokaler och flerfamiljshus som publicerades 2012.
Driftkostnaden för dessa uppgår till cirka 400 till 500 kronor per kvadratmeter. I pengar handlar det om 120 till 150 miljarder kronor per år. Ungefär hälften av beloppen avser el och uppvärmning.

–  Det finns en potential att sänka den årliga energiförbrukningen med minst 20-30 procent i dessa stora byggnader enbart genom teknikbyte och driftoptimering. För att nå större besparingar krävs ingrepp i byggnadens klimatskal, såsom vind-, fasad- och fönsteråtgärder samt intelligenta husautomationssystem, säger Martin Bergdahl, professor i energieffektivt byggande vid Högskolan Dalarna.

IVA-rapporterna pekar också på småhusmarknaden som omfattar cirka 256 miljoner m2 . Men de redovisar ingen potential för energieffektivisering på den marknaden. När IVA-rapporterna pekar ut stora möjligheter för energieffektivisering för lokaler och flerfamiljshus så baseras dessa analyser på traditionell och befintlig teknik. 

– Den stora potentialen för driftoptimering kan vara svår att uppnå för alla byggnader med dagens teknik eftersom den idag kräver stor kompetens hos driftpersonalen för byggnaderna. Med IoT kan detta arbete väsentligt underlättas. På så sätt kan IoT faktiskt förverkliga och kanske ytterligare pressa den möjliga  potentialen, säger Åsa Wahlström, professor i installationsteknik på Lunds Tekniska Högskola.

IoT ställer installationsföretagen inför en ny utmaning. Skanska Installation har beslutat lägga om sin strategi och är inriktade på expansion.
–  Vi har börjat att erbjuda entreprenader för rör, el, ventilation, styr- och reglerteknik samt även design för enskilda byggprojekt. Därmed blir vi en starkare leverantör och det gäller även vid energieffektivisering. Dessutom erbjuder vi övervakning och optimering av fastighetsdriften per distans. Det blir en intressant eftermarknad när IoT-tekniken införs, konstaterar Per-Ola Jönsson.

Både NCC och Skanska efterlyser standardisering så att de kan köpa produkter och tjänster för IoT från olika leverantörer och blanda dessa efter vad som passar, något som inte är möjligt idag. 
–  Vi vill ha standarder och konkurrens mellan plattformsleverantörerna, påpekar Per-Ola Jönsson.

Patrik Lindvall hos NCC väntar sig initiativ under 2016 för att utveckla nya standarder för IoT avsedda för EU-länderna. Denna standardisering öppnar för massproduktion och därmed kan kostnaden för IoT bli låg.

–  Jag bedömer att Europastandarder för IoT kan bli klara 2019-2020. Byggbranschen kommer att driva på för att etablera dessa standarder så fort som det går, säger Patrik Lindvall.


Lediga jobb

Visa alla lediga jobb