Nyheter

”Nedgången hade kunnat vara värre”

Antalet påbörjade bostäder väntas minska med 6 procent i år. Foto: Susanne Bengtsson

Den pågående pandemin har slagit hårt mot den svenska ekonomin – något som även påverkar byggbranschen. Det finns dock tecken på att både efterfrågan och produktion inom näringslivet så smått har börjat vända uppåt igen, vilket visar på en snabbare återhämtning än väntat.

Thomas Ekvall, prognoschef på Prognoscentret, uppger att även om förutsättningarna framåt ser dystra ut hade det kunnat vara betydligt värre:

– Det ekonomiska läget i Sverige har börjat återhämta sig efter den nattsvarta våren, vilket syns i både hushållens konfidensindikator och indikatorer från tillverkningsindustrin. De omfattande finans- och penningpolitiska åtgärderna som implementerats för att hålla ekonomin flytande har haft effekt, inte minst när det kommer till att dämpa uppgången i arbetslöshet. Även om vi fortsatt befinner oss i en lågkonjunktur och framtiden ser dyster ut sker återhämtningen snabbare än väntat.

Hur påverkar detta nybyggnationen?

Byggmarknaden påverkades generellt negativt av vårens nedstängningar till följd av pandemin, men nedgången blev mindre än väntat. Även om nybyggnationen väntas backa i år har projektmarknaden hittills klarat sig relativt väl samtidigt som den konsumentdrivna renoveringsmarknaden har ökat kraftigt.

– Bostadsbyggandet toppade 2017 och har sedan dess minskat, främst på grund av hårdare kreditregleringar och en arbetsmarknad som tappat fart. Till detta läggs nu effekterna av pandemin, vilket gör att antalet påbörjade bostäder väntas minska med 6 procent i år och når botten nästa år på 43 000 startade bostäder. Tappet hade kunnat vara större, men ett ökat byggande av hyresrätter motverkar den negativa utvecklingen, säger Thomas Ekvall.

En starkare nedåtgående trend syns i byggandet av lokaler, som väntas minska med nära 27 procent i år och fortsätter ned även nästa år. Detta förklaras av en ovanligt hög aktivitet under förra året och av de negativa effekter på ekonomin som coronapandemin för med sig.

– Nedgången syns främst inom kommersiella fastigheter där e-handeln har tagit andelar från den traditionella butikshandeln under pandemin och trenden är sannolikt inte reversibel. Även om den traditionella handeln får ett uppsving när allt återgår mer till det normala kommer troligtvis en större andel inköp fortsätta ske via e-handel. Denna utveckling pressar fastighetsvärdena och minskar incitamenten för nybyggnation, säger Thomas Ekvall.

Renoveringsmarknaderna utvecklas normalt betydligt stabilare än nyproduktionen, men även här syns effekter av pandemin, enligt Prognoscentrets analys. 

– Hushållens bostadsrenoveringar väntas öka i år då fler arbetar på distans och reser mindre samtidigt som inkomsterna hålls uppe med permitteringsstöd och generösare regler för a-kassan. För professionella fastighetsägare har pandemin en motsatt effekt, då man undvikit att anlita hantverkare på grund av smittorisken.

Renoveringar i lokaler väntas minska i år på grund av tillfälligt vikande hyresintäkter, ökade vakanser och en stigande arbetslöshet till följd av pandemin. Totalt väntas renoveringar av bostäder och lokaler vara knappt 2 procent högre 2022 jämfört med 2019.