Regeringen går nu fram med förslag om att slopa det skärpta amorteringskravet och en höjning av bolånetaket. Samtidigt väljer man att behålla det första amorteringskravet.
– Vi vill göra det möjligt fler att äga sitt eget boende samtidigt som vi värna om den finansiella stabiliteten, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Regeringen föreslår nu tillsammans med samarbetspartierna flera förändringar av bolånereglerna. Bland annat vill man slopa det skärpta amorteringskravet och höja nivån på bolånetaket. I promemorian som nu remitteras föreslås även att Finansinspektionen inte längre ska ansvara för föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav, utan att detta i stället ska regleras i en ny lag.
Lättnaderna som förslås:
- Det första amorteringskravet förblir detsamma, det vill säga fortsatt krav på en procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och två procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde.
- Det skärpta amorteringskravet avskaffas.
- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som idag.
- Tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde
- Omvärdering av bostaden, i syfte att utöka låneutrymmet, endast kommer att kunna göras vart femte år.
– För regeringen är det centralt att värna den finansiella stabiliteten. Regler som påverkar hur mycket man kan låna och hur man ska amortera spelar en roll i det arbetet. Åtgärderna behöver dock tjäna sina syften, och inte vara onödigt betungande och begränsande. Utformningen av förändringarna av bolånereglerna har präglats av försiktighet. Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Enligt regeringen kommer det höjda taket att underlätta för unga och förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden.
– Fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad. De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Regeringens förhoppning är att det höjda bolånetaket också ska minska användningen av blancolån. Tidigare har de som inte haft tillräckligt sparkapital ofta löst kontantinsatsen med dyra lån utan säkerhet vilket bidragit till att öka hushållens sårbarhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.
