Över 200 leverantörer, som motsätter sig återbetalningskraven i Serneke Sverige konkursen, stäms nu av konkursförvaltaren. Organisationen Företagarna varnar för att förfarandet kan få långtgående konsekvenser.
– Det här är riktigt allvarligt och fullständigt orimligt, säger Mats Demervall, vd, Företagarna.
För ett år sedan försattes Serneke Sverige AB i konkurs. Bolaget var då Sveriges femte största i byggbranschen och hade närmare åtta miljarder i omsättning och 910 anställda.
Nu kräver konkursförvaltaren i Serneke Sverige AB tillbaka pengar till konkursboet, från en lång rad leverantörer för arbete utfört så långt tillbaka som två år innan konkursen 2025. Själva förfarandet är i sig inte ovanligt. Det finns särskilda regler om återvinning i konkurslagen. Konkursförvaltaren menar att leverantörerna borde ha förstått att företaget hade betalningssvårigheter. Men många av de inblandade leverantörer bestridit nu återbetalningskraven. Vilket i sin tur har lett till att konkursförvaltaren väckt talan vid tingsrätten och över 200 företag har blivit stämda. Enligt Företagarnas vd, Mats Demervall, hamnar leverantörerna i en utpressningssituation.
– Det här är riktigt allvarligt och fullständigt orimligt. Att konkursförvaltaren närmast missbrukar konkurslagstiftningen hotar villkoren för företagare att verka i Sverige och utmanar den till det yttersta. Vi har självklart respekt för att en konkursförvaltare har ett juridiskt uppdrag att utreda tillgångar och betalningsflöden. När återkrav riktas mot småföretag som agerat i god tro och där kraven gäller jobb gjorda för flera år sedan så sätter man de företagen i en utpressningssituation – där de blir förlorare, säger han.
Vad får det för konsekvenser för de 200 företag som blivit stämda?
– Förödande. Det handlar om stora belopp för små företag, belopp man fått betalt för jobb man gjort på avtal för flera år sen som förvaltaren nu kräver tillbaka. Men det handlar inte bara om stora belopp som återkrävs utan också om stora juridiska kostnader, administration och oro. Små marginaler gör att även osäkerhet i sig kan bli ett problem.
Vilka reaktioner får du från era medlemmar?
– De är förbannade, oroade och väldigt frustrerade. Många upplever att de hamnat i en situation de inte kunnat förutse eller påverka. Det finns också en känsla av rättsosäkerhet när krav kommer långt i efterhand trots att affärerna var helt normala när de genomfördes.
Hur ser processen ut i ärendet – vad händer nu?
– I nästa steg handlar det om rättsliga prövningar. Det kan bli en utdragen process där varje enskilt fall behöver bedömas för sig. Det i sig kostar pengar och tar bort fokus från företagens kärnverksamhet, så redan nu har konkursförvaltarens agerande skapat stora negativa effekter på småföretagen.
Om konkursförvaltaren får rätt i sina krav – vad skulle det innebära för företagen?
– Då kan det få mycket kännbara effekter. För vissa kan det handla om likviditetsproblem eller i värsta fall risk för den egna verksamhetens överlevnad. Det skulle också kunna skapa en bredare osäkerhet kring affärsrelationer generellt i samhället, vilket skapar mer byråkrati, större krav på säkerheter och högre riskpremier och det är inte bra för företagsklimatet.
Allmän kommentar till ärendet?
– Det här visar hur sårbara små och medelstora företag kan vara när juridiska processer drar ut på tiden och får stora ekonomiska följder. Regelverk och tillämpning behöver vara förutsägbara. Konkursförvaltarens agerande är helt orimligt. Nu behöver också politiken kliva in och säkra att det här aldrig händer igen, säger Mats Demervall.
Byggvärlden har sökt konkursförvaltaren för en kommentar i ärendet utan framgång.
Företagarnas förslag till förändringar:
Företagarna föreslår att Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU:s kommande insolvensdirektiv med följande åtgärder:
1. Begränsa undersökningsplikten så den inte kan gälla i flera år framåt.
2. Definiera undersökningsplikten så att sena fakturor eller lösa rykten i media inte kan räcka för att aktivera den.
3. Införa det särskilda skydd för små- och mikroföretag mot orimliga återvinningskrav som EU medger. Annars riskerar vi sitta i samma situation när nästa konkursförvaltare bestämmer sig för att avvika mot praxis.
