Boverkets typhus får bakläxa av småhusbranschen

I maj 2025 fick Boverket i uppdrag från regeringen att ta fram förslag på typgodkännande av småhus. Det kallades lite förenklat för Sverigehuset eller Carlsonkåken. En förutsättning var att det skulle byggas i traditionell svensk stil. Boverket fick även i uppdrag att undersöka om de typgodkända husen skulle kunna undantas från bland annat krav på bygglov.

– Det här är en mycket viktig del i regeringens regelförenklingsarbete som syftar till att göra det enklare att bygga och göra det lättare för människor att förverkliga sina boendedrömmar. Den här pusselbiten skulle kunna bli ett paradigmskifte som gör det möjligt att skala upp standardiseringsarbetet, säger Andreas Carlson, infrastruktur och bostadsminister.

Uppdraget redovisades tidigare i somras och diskuterades nyligen vid en hearing under ledning av egnahemskommissionären Stefan Attefall och representanter från småhusbranschen, kommuner, arkitekter samt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Det ena förslaget från Boverket förordar att man bygglovsbefriar vissa enbostadshus. Det omfattar ett hus med en byggarea på upp till 120 kvadratmeter samt med en maximal nockhöjd på 5,5 meter. Begränsningen av nockhöjd som föreslås har tagits fram med hänsyn till insynen grannar emellan och totalförsvarets intressen som kan påverkas om man bygger högre. Den yttre utformningen av typhuset ska förprövas och godkännas av Boverket.

– Poängen med att det är Boverket som förprövar den yttre utformningen av byggnaden är att det kommer gälla i hela landet. Oavsett vad kommunen tycker om färgval eller utformning, säger Yvonne Svensson, tillförordnad Generaldirektör på Boverket.

Det andra delen av förslag omfattar typgodkännande av den inre delen av byggnaden. Det är inte Boverket som kommer hantera typgodkännande utan det kommer hanteras av certifieringsorgan som är ackrediterade för att utföra uppgifterna.

– En småhustillverkare som fått sitt typhus godkänt av Boverket och certifieringsorganet behöver inte anpassa sig till några kommunala särkrav. Det vi inte har löst är själva grundläggningsfrågan. Det är beroende av vart man bygger någonstans och förutsättningarna kan variera allt för mycket. Det blir för svårt att få med i ett typgodkännande helt enkelt.

Det nya regelverket ska gälla både inom och utom detaljplanen men det prövas inte av kommunen. Det är byggherren själv som får bedöma att byggnaden följer detaljplanen. Utanför detaljplan föreslår man ett nytt lokaliseringsbesked.

– Det kan ju låta som att det blir krångligt i alla fall. Men det ska prövas utifrån människors säkerhet. Vi vill inte att det ska byggas på mark som är förorenad, är utsatt för ras och skred eller om det påverkar grannens dricksvattenbrunn till exempel. Vi syftar bara till förutsättningar som kan påverka människor hälsa och säkerhet.

Vem bär ansvaret om det visar sig att de här förprövade och typgodkända husen inte håller måttet?

– Det är alltid byggherren som har ansvaret för allting.

Vilka risker ser du för vad som kan gå snett?

– Det kan bli problem om byggherren inte har koll på detaljplanen. Det vi gör nu är att vi flyttar ansvaret från det som kommunen faktiskt prövar till att byggherren måste se till att leva upp till kraven. Det kan bli problematiskt. Men kommunen har kvar tillsynen. Det kräver att byggherrarna förstår vad som gäller, säger Yvonne Svensson.

Förprövningen från Boverket samt typgodkännandet från ett certifieringsorgan ska kunna användas separat eller i en kombination i den tilltänkta byggnaden.

Småhusbranschen är försiktigt positiva till Boverkets förslag till förenklingar men vill se en anpassning till de hus som faktiskt efterfrågas. Johan Bynell som är vd på Hjältevadshus välkomnar ansatsen till förenklingar.

– Ett typgodkännande skulle ge lite förutsägbarhet med samma förutsättningar i landet.  Idag kan vi exempelvis hamna i ett läge där vi måste bygga till ett separat förråd i trädgården för att få bygglov i en kommun. I en annan kommun kräver man ett större utrymmen på toaletten. Om vi fick samma regelverk i alla kommuner skulle vi kunna pressa kostnaderna och bygga mer effektivt, säger han.

Han menar att det finns brister i förslaget som även flera av representanterna från småhustillverkarna unisont lyfte fram under seminariet.

– Vi bygger mindre hus som har en takhöjd på 5,5 meter men det är främst det vi kallar för fritidshus. Man måste höja takhöjden till 5,90 meter för att få ett småhus som efterfrågas på marknaden. Vi som bygger i volym har en annan typ av grund än de som bygger i moduler och det blir lite högre. Yttermåtten skulle också behöva bli något större för att få en villa för en småbarnsfamilj, säger Johan Bynell.

Vid presentationen av Boverkets förslag medverkade även några arkitekter som gav sina inspel på olika typhus. En av dem var Gert Wingårdh som ritat ”Gerts lilla röda” ett typhus för en lite äldre, gift man med utflugna barn. Det kanske inte var riktigt det som var syftet med de standardiserade typhusen men gav perspektiv på förslaget.

– Vi måste börja någonstans. Men jag tror att det vore bra om man inte låste fast sig vid för stora begränsningar i utformningen. Behoven av ett eget småhus kan se väldigt olika ut beroende på var man befinner sig i livet, säger han.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, som initierade Boverkets uppdrag att ta fram ett Sverigehus, hoppas att han får fortsätta reformarbetet även efter valet.

– Nu öppnar remisstiden och vi har idag fått flera förslag till förbättringar. När vi har vunnit valet och kan sjösätta arbetet kommer vi hålla ett väldigt högt tempo. Ambitionen är att ha ett färdigt förslag redan under andra halvan 2027.

Finns det en politisk vilja att genomföra förändringarna även om det blir ett maktskifte efter valet?

– Det kan man så klart inte ta för givet. Det får de andra partierna svara för. Men jag hoppas att det ska var så förankrat att det får stöd över blockgränserna. Det här är i linje med det vi tänkte oss när vi gav uppdraget till Boverket, säger Andreas Carlson.