Var tredje ny byggnad ligger över kommande gränsvärde – kan ge miljonavgift

Byggvärldens granskning av klimatdeklarationer som lämnats in till Boverket under 2025 och första halvåret 2026 visar att drygt tusen nybyggda hus ligger över de gränsvärden för klimatpåverkan som Boverket föreslår ska börja gälla 2030.

Det motsvarar ungefär en tredjedel av de drygt 3 200 klimatdeklarationer som hittills registrerats.

Kristina Einarsson, projektledare på Boverket, är inte överraskad.

– Nej, jag är inte förvånad. Enstaka klimatdeklarationer redovisar väldigt höga utsläpp. Där kan man ju misstänka att de kanske inte har räknat rätt. Det kan vara så att det är en nolla för mycket.

Samtidigt ser Boverket att de registrerade klimatdeklarationerna över tid visar en högre klimatpåverkan.

– Det är väl ett tecken på att byggherrarna lärt sig mer om regelverket och fyller i klimatdeklarationerna på rätt sätt.

Men variationerna är stora. Många byggnader ligger långt under de föreslagna gränsvärdena.

– Det visar att det är fullt möjligt att uppföra byggnader med lägre klimatpåverkan, säger Kristina Einarsson.

I dag får det inga ekonomiska konsekvenser att ligga över de föreslagna nivåerna. Men från 2030 kan situationen bli en annan.

Sanktionsavgifter

Boverket har föreslagit ett system med sanktionsavgifter för nya byggnader som överskrider gränsvärdet. Avgiften ska bland annat bero på byggnadens storlek.

– Företag ska inte bara kunna ta kostnaden och betala för att de överskrider gränsvärdet. Sanktionsavgiften ska vara kännbar, upp emot tre miljoner kronor för stora byggnader, utan att företag ska behöva slås ut av den.

Reglerna ska inte vara retroaktiva. Byggnader som redan har uppförts och ligger över de framtida gränsvärdena drabbas därför inte av någon sanktion.

Men siffrorna ger en fingervisning om hur stor omställning delar av byggsektorn kan behöva göra före 2030.

Enligt Kristina Einarsson behöver byggherrarna framför allt skaffa sig bättre kunskap om var byggnadernas klimatpåverkan uppstår.

– Syftet med reglerna är att koldioxidutsläppen ska minska. Det som är absolut viktigast är att byggherrar behöver skaffa sig kunskap om klimatpåverkan.

Byggmaterialet viktigt

I de flesta projekt står byggmaterialen för en stor del av den klimatpåverkan som redovisas.

– Väljer man ett material som betong får man vara mer noggrann och välja produkter på marknaden med mindre klimatpåverkan, förklarar hon.

För byggherrar vars projekt redan i dag ligger högt finns det därför anledning att dra lärdom inför kommande projekt, menar hon.

– Har man stor klimatpåverkan från uppförda byggnader i dag, så bör man vidta åtgärder till nästa projekt, säger Kristina Einarsson

Samtidigt står hela systemet för klimatdeklarationer inför en förändring. 

Dagens klimatdeklarationer föreslås upphöra den 1 april 2027 och ersättas av ett nytt EU-anpassat system. Från den 1 januari 2028 ska fastighetsägare redovisa GWP-livscykelanalyser (Global Warming Potential) för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter.

Kritik av gränsvärdena

Gränsvärdena för byggnaders klimatpåverkan föreslås därefter träda i kraft den 1 januari 2030.

Förslaget har mött skarp kritik från delar av byggbranschen, som anser att gränsvärdena är för lågt satta.

Även tillsynen förändras. Enligt Boverkets förslag ska kommunerna ta över ansvaret.

– Förslaget är att Boverket inte ska ha fortsatt tillsynsansvar, utan det blir kommunen som får det. Då finns det inte längre något syfte med Boverkets klimatdeklarationsregister, säger Kristina Einarsson.

Uppgifterna om byggnadernas klimatpåverkan är i stället tänkta att hamna i energideklarationsregistret.

– Det finns inget skäl att ha två separata register, det är viktigt att hålla nere den administrativa bördan för byggsektorn.

Övergången innebär samtidigt att det uppstår ett glapp mellan det gamla och det nya systemet.

– Det är konsekvenserna av anpassning till energiprestandadirektivets krav, säger Kristina Einarsson.

Boverkets förslag ligger nu hos regeringen. Därefter krävs en proposition och beslut i riksdagen innan de nya reglerna kan träda i kraft.

Uppenbart felaktiga värden

En komplikation är att alla registrerade utsläppssiffror inte är korrekta.

Det ideella nätverket Acan står bakom Byggutsläppslistan, där byggprojekt och företag rangordnas efter de klimatutsläpp som redovisats i Boverkets klimatdeklarationsregister.

Men en del värden är uppenbart felaktiga.

– Det är ju inte de faktiska utsläppen som visas på Byggutsläppslistan, utan de deklarerade klimatutsläpp som byggherrarna själva registrerat hos Boverket. Så länge Boverket inte ändrar på uppgifterna, så gör inte vi det heller, säger Tove Sjöberg på Acan Sverige.

Enligt henne går mycket av arbetet med listan åt till att upptäcka felaktigheter. Hon tror att problemen delvis beror på att klimatdeklarationerna fortfarande är ett relativt nytt system och att kunskapen varierar.

Samtidigt är hon kritisk till att byggherrarna inte själva reagerar när siffrorna är uppenbart orimliga.

Acan har ännu inte bestämt hur Byggutsläppslistan ska hanteras när dagens klimatdeklarationssystem upphör.

– Det lär ju inte bli enklare för byggherrarna att deklarera. Vi tycker att man borde behållit det som finns och byggt på, säger Tove Sjöberg.