En av de vanligaste arbetsskadorna orsakas av vibrationer från handverktyg. Det kan vara svårt för den enskilde yrkesarbetaren att hålla koll på gränsvärdena. Men det finns strategier för att minska riskerna.
Runt 400 000 svenskar arbetar varje dag minst två timmar med vibrerande maskiner. Många får obotliga nerv- och kärlskador som domningar, stickningar och förlorad motorik. Det kan handla om att inte kunna greppa saker, inte känna hur hårt man tar i saker och fumlighet.
I över 30 år har Hans Lindell på forskningsinstitutet Rise, forskat på vibrationsskador och även om kunskapen blivit bättre i branschen har inte skadorna minskat.
– Det finns ingen publicerad forskning att luta sig mot men vi ser att vi får allt fler yngre som söker sig till arbets och miljömedicinska mottagningar med vibrationsskador. Det kan till exempel yttra sig i form av reducerad känsel och vita fingrar. Det är oerhört oroväckande eftersom skadorna i många fall är irreparabla, säger han.
Det finns idag inte något regelverk med utsläppstak för vibrationer från verktyg som det finns på många andra områden som buller och avgaser. Det är upp till användaren att se till så att vibrationsexponeringen understiger lagstadgade gränsvärden baserade på maskintillverkaren deklarerade värden eller mätningar på arbetsplatsen samt uppskattad användningstid. Arbetsmiljöverket har tagit fram tabeller där man sedan kan räkna ut exponeringspoäng för att försäkra sig om att man inte överskrider rekommenderad vinrationsdos.
– I praktiken blir det komplicerat och tidskrävande att hålla ordning på hur många timmar varje yrkesarbetare använd en speciell maskin under en vecka. Ett byggföretag kan ha hundratals olika handverktyg av olika fabrikat på en byggarbetsplats. Det blir att man i bästa fall gör en grov uppskattning för att ta fram exponeringsvärdet, säger Hans Lindell.
Han förespråkar en annan modell med gränsvärden där ansvaret läggs över på tillverkarna för att minska vibrationerna i handverktygen. Men idag efterfrågar köparna kraftfullare och lättare maskiner. Det driver på utvecklingen hos de olika tillverkarna som svarar mot det som efterfrågas på marknaden.
– Så länge det inte blir ett försäljningsargument att minska på vibrationerna finns inte motivationen att försöka lösa på problemet på allvar, fortsätter han.
I forskningsprojektet ”Noll vibrationer” har Hans Lindell tillsammans med flera aktörer på marknaden arbetat med att ta fram prototyper för att minska vibrationerna. Tekniker som användes var balansringar och ATVA (Auto Tuning Vibration Absorber) samt traditionella vibrationsisolerande tekniker. Än så länge är det två tillverkare som licenserat ATVA tekniken och flera tillverkare använder tekniken med balansring sedan länge.
– Här skulle behövas en större insats från tillverkarnas utvecklingsavdelningar för att få fram bättre produkter. I andra branscher är det en självklarhet att jobba med vibrationer då kunderna kräver detta som inom exempelvis fordonsindustrin. Men jag upplever att det inte är tillräckligt prioriterat när det gäller handverktyg och det återspeglar kundernas efterfrågan, säger han.
Aktuella standarder för vibrationsmätning har endast krav på att mäta frekvenser upp till 1 250 Hz. Vibrationer över 1 250 Hz kallas högfrekventa vibrationer eller ultravibrationer. Dit hör även stötar och slag. Ett handverktyg som ökar risken för vibrationsskador är mutterdragare.
– Vi ser speciellt att mutterdragare med slagfunktion skapar mycket höga vibrationstoppar. Det kan vara en av anledningarna till att allt fler yngre yrkesarbetare drabbas av vibrationsskador, säger han.
En enkel åtgärd för att minska skadorna från handverktyg med mycket slag och stötar kan vara att använda en vinterhandske som isolerar och reducerar vibrationerna och ger liknande effekt som vibrationsisolerande handskar. Dock kan det upplevas som klumpigt och opraktiskt. För att minska de kraftiga stötarna från exempelvis mutterdragare har Rise utvecklat ett vibrationsisoleringsmaterial som man kallar för Shockred4. Handtag och kontaktytor på vibrerande maskiner som är beklädda med Shockred4 minskar risken för skador från högfrekventa slag och stötar.
– Materialet är ämnat för slående maskiner som genererar vibrationer i form av stötar och slag. Vi har idag inget liknade alternativ för andra handverktyg. För att få bukt på problemet med vibrationsskador krävs det mer utveckling och regleringar. Det tar väldigt lång tid att utarbeta nya standarder men en ny standars är på gång, säger han.
I juni 2023 beslutade EU att gällande maskindirektiv skall ersättas med en förordning där stötar och slag skall deklareras för nytillverkade maskiner från och med 1 januari 2027.
