SSAB skalar upp fossilfritt stål

Sedan 2021 levererar SSAB fossilfritt stål i små mängder, bland annat till världens första byggnad med fossilfritt stål i Lund.
Efterfrågan är stor, inte minst från byggbranschen, och SSAB gör miljardinvesteringar för att skala upp.
Den enda utmaningen just nu är tiden.

– Efterfrågan är stark, inte minst från byggsidan. Det är inte så konstigt med tanke på att det främst är materialet som ger ett klimatavtryck och branschen jobbar på att minska utsläppen, säger Thomas Hörnfeldt, chef hållbara affärer, SSAB.

I byggnaden i Lund används stål framställt genom Hybrit-teknik. Stålet började framställas 2021, på pilotanläggningen i Luleå. Den första plåten gick till samarbetspartnern Volvo. I dag har det även använts till exempel i gruvmaskiner från Eporic och i byggnaden i Lund.

Nu planeras en större demonstrationsanläggning av fossilfri järnsvamp i industriell skala utanför Gällivare. Det är LKAB som ansvarar för själva uppförandet av den planerade demonstrationsanläggningen och man räknar med en produktion av minst 1,3 miljoner  ton järnsvamp om året.

Återvinner stålskrot

I mars förra året lanserades SSAB:s andra fossilfria stål: Zero, som är tillverkat av återvunnet stålskrot.
– Det tillverkas i Iowa och tack vare ren el och ren bränsle i form av vindkraft och biogas så kan det valsas till fossilfria produkter till både den amerikanska och den europeiska marknaden. Det som ska till den svenska marknaden fraktas med båt som drivs av biodiesel, säger Thomas Hörnfeldt.

Förra året producerades 50 000 ton Zero i Iowa, och nästa år räknar SSAB med det dubbla.

Han berättar att stål är det material som återvinns mest i världen, men med tanke på att stålanvändningen ökar så måste man även fylla på med jungfrulig vara.
– Befolkningen ökar, det byggs mer och tillverkas mer bilar, så därför räcker inte det befintliga stålet till, trots att graden av återvinning är hög.

Miljardinvesteringarna

Från 2026 räknar SSAB med att kunna producera Zero även i Sverige. Då ska masugnarna i Oxelösund ha bytts ut mot en elektrisk ljusbågsugn. Där handlar det om en investering på 6,2 miljarder kronor.

I Luleå ska SSB bygga ett helt nytt och fossilfritt stålverk för virka 50 miljarder kronor. När det är klart 2028 kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Detta kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent utöver de 3 procent som försvinner med omställningen av stålverket i Oxelösund.

Oxelösund har i dag en produktionskapacitet på cirka 1,5 miljoner ton stål och Luleå har en produktionskapacitet på cirka 2,3 miljoner ton stål. När ljusbågsugnarna är på plats så ökar kapaciteten något till cirka 1,7 miljoner ton för ljusbågsugnen i Oxelösund och cirka 2,5 miljoner ton i Luleå.

Fossilfritt 2030

– Omkring 2030 ska vi stort sett vara ett fossilfritt företag och då är alla masugnar i Sverige borta. Det är en stor omställning som handlar om att ändra teknologin från grunden. Men masugnarna är de stora bovarna här så det är ett måste för omställningen. För SSAB är det ett viktigt steg både för att vi vill bidra till en mera hållbar värld, men också för att visa att vi är med och utvecklar tekniken som behövs och är först.

Ser du några hinder på vägen mot målet 2030?
– Nej, egentligen inte. Vi har kunskapen, pengarna, rätt samarbetspartners och efterfrågan finns. Det enda som står på önskelistan är att det gärna fick gå fortare. Men tillståndsprocesser och byggen kan vi inte skynda på.

SSAB var först

Ni var först i världen att producera fossilfritt stål, är det viktigt att vara först?
– Det är klart att vi är stolta över att vara det. Vi visar att det går och att produkterna finns på riktigt. Det skapar en viss tävlingseffekt när nån ligger före och andra kan se det som en utmaning. Jag tycker också att det är extra roligt att vi kan visa att Sverige är ett land som ligger i framkant.

2016 började resan mot fossilfritt stål, hur skulle du beskriva åren fram till nu?
– När vi började prata om en pilotanläggning för fossilfritt stål var det många som smålog åt oss eftersom de inte trodde att det var möjligt. Då var målet att det fossilfria stålet skulle vara kommersiellt tillgängligt 2030, men vi har accelererat tidsplanen under tiden. Att vi kunnat göra det beror bland annat på att vi lär oss mer och mer och att det finns en stor efterfrågan, säger Thomas Hörnfeldt.