Klimatkraven för nybyggnadsprojekt blir allt hårdare och om bara några år föreslås även gränsvärden att införas. För sjukhus- och vårdbyggnader, som präglas av höga tekniska krav med stora klimatavtryck, kan det bli en utmaning.
– Jag skulle vilja höra hur de regionala byggarna tänker kring den frågan, säger forskaren Kirsi Jarnerö.
Vård- och sjukhusbyggnader har generellt en högre inbyggd klimatpåverkan som en följd av de mer resurskrävande bärande konstruktionerna och den tekniska infrastrukturen. Just den bärande konstruktionen i en sjukhusbyggnad står för närmare hälften av projektets klimatpåverkan. Samtidigt ökar hållbarhetskraven på nya byggnader. Senast 2045 ska byggsektorn ha nått målet om klimatneutralitet. Sedan 2022 finns krav på att klimatdeklarera nya byggnader och från januari 2028 föreslås krav på att redovisa livscykel-GWP. Två år senare, 2030, kan också gränsvärden införas.
Stor potential för vårdbyggnader
Kirsi Jarnerö på Rise har under två år varit en del av Vinnova-projektet Hälsa i Trä (HiT), där man undersökte möjligheten att bygga vård- och sjukhus med trä- eller hybridstomme för att få ner klimatavtrycket. De riktade in sig på vård-, intensivvårds- och operationsbyggnader. För vissa vårdbyggnader finns stor potential, konstaterar man, och även för intensivvårdsbyggnader, men där är bjälklagsvibrationerna avgörande för dimensioneringen och det krävs grova dimensioner av limträ för att uppfylla brandkraven. För operationsbyggnader har man utgått från hybridkonstruktion av bärande stålbalkar och samverkansbjälklag av KL-trä och betong, men denna lösning skulle sannolikt inte uppfylla de högt ställda tekniska kraven.
– HiT-projektet visar att trä kan vara tekniskt möjligt och klimatmässigt relevant i vissa vårdbyggnader, men det betyder inte att alla sjukhusbyggnader bör byggas med trästomme. För att möjliggöra träalternativ behöver verksamhetens krav analyseras tidigt och stomme, planlösning, installationer, brandskydd, hygien och produktion utvecklas tillsammans, menar Kirsi Jarnerö.
Vad det något som överraskade dig med studien?
– Jag ska först säga att jag var väldigt nöjd med att starta det här projektet eftersom jag drivs av utveckling av träkonstruktioner och träbyggande rent generellt. Men det som överraskade mig mest var att vårdsektorns byggande är så skilt från det vanliga byggandet. De har helt egna krav och egna processer och det är patienterna och vården som är i fokus, själva byggandet kommer i andra hand. Men de behöver göra den här resan (med högre hållbarhetskrav, reds. anm.) och jag tror kanske inte de är helt medvetna om det.
”Man måste tänka mer differentierat”
Hon berättar att de tekniktunga och konstruktionsdrivande verksamheterna behöver prioriteras till att kunna byggas med klimatdrivande material. Men att trä ska kunna användas i andra delar av byggnaden där kraven är lägre.
– Jag tror man måste tänka mer differentierat, det kanske inte ska vara möjligt att kunna flytta en röntgenapparat till vilken sida av byggnaden som helst, en sådan generalitet kommer man nog inte att kunna räkna med att göra i framtiden om man ska klara kommande klimatkrav.
Hur har branschen reagerat på ert arbete?
– Jag tror man betraktar det med intresse. Men ett visst motstånd finns, för traditionellt har sjukhusbyggande varit väldigt betongtungt och har också ägts av traditionella och stora byggare, det är ju premium-projekt vi pratar om. Om man ser till träbyggandet så har det i dag blivit en naturlig del av byggsektorn. Men när jag hamnade i den här delen av byggsektorn, där tradition är att bygga i betong, var det som att förflyttas till slutet av 1990-talets, för de har inte tittat på de andra möjligheterna.
Ert arbete med HiT pågick mellan 2023 och 2025, vad här hänt sen ni startade fram till nu på det här områden?
– Man har ju faktiskt byggt Mottagningshuset vid Centralsjukhuset i Karlstad med trästomme och det tycker jag är fantastiskt.
Vad tror du kravet på gränsvärden från 2030 kommer att betyda för sjukhusbyggandet?
– Det är en jätteintressant fråga. Då måste man klara av att vara mindre generell och mer specifik och inte sträva efter generalitet och flexibilitet i överkant. Det kommer inte att gå att flytta verksamheter överallt i byggnaden.
Tror du man kommer klara gränsvärdena utan att bygga i trä?
– Jag vet faktiskt inte. Nu räknar jag inte på klimat utan jag är konstruktör, men det är en hiskelig utmaning. Jag skulle gärna vilja höra hur regionala byggare tänker kring den utmaningen. Jag har haft förmånen att besöka installationsvåningen på Drottnings Silvias barnsjukhus, vilket var helt otroligt, men om man tänker att alla de installationerna ska inkluderas i en klimatdeklaration, det blir inte lätt.
