Nyheter

Tillväxten i arkitektbranschen planar ut

Charlotta Holm Hildebrand, branschchef för Sveriges Arkitekter och ansvarig för rapporten. Foto: Joel Nilsson

Bostadsbygget tappar fart, framför allt bostadsrätter.
För arkitektbolagen betyder den svalare konjunkturen en återgång till normalläge efter nära fem år av överhettning, det visar Sveriges arkitekters senaste branschrapport. 
– För arkitektbyråerna gäller det att bredda sin verksamhet och se till att jobba på flera marknader och se till att jobba långsiktigt, säger Charlotta Holm Hildebrand, branschchef och ansvarig för rapporten. 

Arkitektbranschen har flera goda år bakom sig, men det har det vänt neråt.
– Toppen nåddes förra sommaren och vi har gått från en rekordomsättning till en mera normal nivå. Följden har varit brist på arbetskraft och högt tryck på medarbetarna, vilket gör den långsammare takten som vi nu ser till något snudd på efterlängtat, säger Charlotta Holm Hildebrand.
Yttre faktorer som osäkerhet kring Brexit och valet är också faktorer som påverkar branschen.

Holm Hildebrand understryker att marknaden fortfarande är god och att det är inom segmentet bostäder för höginkomsttagare som avmattningen sker, och att det är stora lokala variationer.

–  Avmattningen av bostadsrätter är främst i Stockholm, men det är också där som ungefär 50 procent av arkitektmarknaden finns. I Malmö och Göteborg har bostadsbyggandet haft en annan inriktning och där ser vi inte samma effekter.

Företagens beläggningsgrad har minskat men ligger fortfarande på höga nivåer. Offentliga investeringar i lokaler och anläggningar växer och det gör att LOU, lagen om offentlig upphandling, ökar i betydelse.

–  Vi ser att det finns en prisskillnad om man jämför privata upphandlingar och upphandlingar enligt LOU. Frågan är om det är långsiktigt sunt? Är det rimligt att priserna pressas när det handlar om offentliga byggnader som ska stå under en lång tid och när vi dessutom vet att byggnadens miljö påverkar hur personerna som vistas i den mår?

Under de senaste åren har det varit stor efterfrågan och brist på arkitekter, med en närmast obefintlig arbetslöshet. Arbetslösheten bland Sveriges Arkitekters medlemmar är fortfarande låg, cirka 0,9 procent, men enligt rapporten har antalet personer som varslats och som beviljats inkomstförsäkring har ökat, om än från mycket låga nivåer.

–  Den oro som finns påverkar framförallt på individuell nivå och de arkitektbyråer som främst jobbat mot bostadsrättsmarknaden har flera fått tänka om och arbetar annorlunda framåt.  

Tittar man på företagens planer på att rekrytera är det knappt hälften, 44 procent, som planerar att öka antalet medarbetare i år, mot hela 87 procent 2017. Att hitta rätt kompetens är fortfarande en utmaning och den största skillnaden från i fjol är att andelen som svarar att det inte finns tillgång till arkitekter när de rekryterar har minskat från 26 procent till 13 procent.

Branschrapporten beskriver en arkitektbransch i förändring. Den pågående konsolideringen gör stora företag ännu större och utrustade med fler kompetenser. Gränsen mellan arkitektföretag och teknikkonsultdito börjar suddas ut när teknikkonsulter som Tyréns blir stora arbetsgivare för arkitekter. Även de nationella gränserna blir otydligare svenska samhällsbyggnadsföretag köper utländska och vice versa, liksom när svenska arkitektföretag i allt högre omfattning kliver ut på internationella marknader. I år svarar 15 procent att de exporterar sina tjänster.

– Arkitektkontoren har, trots en glödhet marknad hemma, tagit en rad internationella steg framåt, säger Charlotta Holm Hildebrand.

Storbritannien, främst London, är en stor marknad, liksom Tyskland, Frankrike, USA och Japan.

Några nyckeltal för arkitektbranschen:

Omsättning 2018 (prognos): 11,4 miljarder kronor

2016: 10,4 miljarder kronor

Rörelsemarginal 2018 (prognos): 13,5 procent

2016: 13 procent

Arbetslöshet juli 2018: 0,9 procent