Nyheter

Utvecklar ny metod för plastmatta på betong

Målet med det pågående SBUF-projektet är att få bort de fuktproblem som branschen drabbats av de senaste åren. Foto: Getty Images

Byggbranschen utvecklar en helt ny metod att bygga golv med plastmattor lagda på betong.
Målet är att komma ur de fuktproblem som branschen drabbats av de senaste åren, och inga fastighetsägare ska längre behöva använda fuktspärrar för att klara tidplanen för sina byggprojekt.
Det nya golvsystemet ska vara färdigt inom två år, enligt planerna.


SBUF-projektet ”Framtida golvsystem med modern, tät betong” har nyligen startat.
Utvecklingen av det nya systemet för att bygga golv blir en process i flera steg. Det första viktiga steget var att ta fram fuktegenskaperna hos bascement, den cementprodukt som dominerar Sveriges betongproduktion idag. Det är Cementa som producerar bascementen som innehåller mineraltillsatser, typ flygaska.

SBUF har själv finansierat arbetet med att kartlägga bascementens fuktegenskaper. Det har kostat cirka två miljoner kronor. SBUF jobbar nu för att få andra leverantörer av cement, betong, avjämningsmassa, golvtmattor och vattenbaserat lim att leverera sin information om materialegenskaperna för sina produkter.

En fördel med den nya metoden är att den även är utvecklad för att öka konkurrensen mellan landets betong- och cementleverantörer.
– Cementa får mer konkurrens. Konkurrens är alltid bra, säger Ruben Aronsson, VD för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) som finansierar det nya projektet.

– Entreprenörerna måste ha en egen kunskap om materialegenskaperna. Det är viktigt att vi blir oberoende av Cementa och kan välja den bästa lösningen för betong och nya golv, säger Ruben Aronsson som räknar med att planerna går i lås.

Byggvärlden har pratat med NCC, PEAB och Skanska som deltar i SBUF-projektet.
– Jag kan tänka mig att det tar något eller några år innan vi har en lösning för att konstruera och bygga golv med limmad plastmatta på betong. Skövde kommun ska kunna lägga in plastmatta på betong utan Florosil. Frågan är bara hur snabbt vi klarar detta, säger Fredrik Gränne, teknisk specialist i NCC.

Skövde kommun har tydligt kritiserat byggbranschen för att de blivit tvungna att använda Florosil i flera byggprojekt när betongen inte torkat som förväntat.

– Vi får hoppas på att SBUF-projektet kan ge en bra lösning inom ett par år, säger Charlotte Tengberg i Skanska.

– Om SBUF-projektet går som förväntat så får byggbranschen i Sverige en mycket säkrare metod för projektering för betong och för att lägga golvmattor. Jag tror det kan bli en huvudlösning för golvsystem i Sverige, säger Andreas Furenberg i Peab.

Den nya tekniska lösningen för golvsystem bygger på några enkla principer. Ett golvsystem består av betong, avjämningsmassa, golvmatta och vattenbaserat lim. Det nya är att entreprenören får tillgång till information om vilka fuktegenskaper som samtliga dessa produkter har. Hur mycket fukt avger betong och vattenbaserat lim?Hur snabbt torkar produkterna? Hur mycket fukt kan avjämningsmassan absorbera och så vidare

Denna information samlas i ett dataprogram, PPB, (se separat artikel) och projektören kan därmed i detalj beräkna hur lång torktiden blir för betongen och hur snabbt golvmattan kan läggas in. Precis det som blivit ett problem på många ställen i landet. Det är nämligen så att idag kan inte projektören göra en sådan noggrann beräkning eftersom informationen om vilka fuktegenskaper som alla produkter har inte är tillgänglig.

För att kunna utveckla det nya golvsystemet så är det därför nödvändigt att insamla information om fuktegenskaperna för alla produkter och att i verkliga prov verifiera exakt hur alla produkter fungerar när de sätts samman i ett golvsystem. Meningen är helt enkelt att alla produkter som används ska provas tillsammans så att hela processen är verifierad, från gjutning av betong till dess att plastgolvet är inlagt.

SBUF-projektet ”Framtida golvsystem med modern, tät betong” har nyligen startat.

Utvecklingen av det nya systemet för att bygga golv blir en process i flera steg. Det första viktiga steget var att ta fram fuktegenskaperna hos bascement, den cementprodukt som dominerar Sveriges betongproduktion idag. Det är Cementa som producerar bascementen som innehåller mineraltillsatser, typ flygaska.

SBUF har själv finansierat arbetet med att kartlägga bascementens fuktegenskaper. Det har kostat cirka två miljoner kronor. SBUF jobbar nu för att få andra leverantörer av cement, betong, avjämningsmassa, golvtmattor och vattenbaserat lim att leverera sin information om materialegenskaperna för sina produkter.

En fördel med den nya metoden är att den även är utvecklad för att öka konkurrensen mellan landets betong- och cementleverantörer.
– Cementa får mer konkurrens. Konkurrens är alltid bra, säger Ruben Aronsson, VD för Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) som finansierar det nya projektet.

– Entreprenörerna måste ha en egen kunskap om materialegenskaperna. Det är viktigt att vi blir oberoende av Cementa och kan välja den bästa lösningen för betong och nya golv, säger Ruben Aronsson som räknar med att planerna går i lås.

Byggvärlden har pratat med NCC, PEAB och Skanska som deltar i SBUF-projektet.

– Jag kan tänka mig att det tar något eller några år innan vi har en lösning för att konstruera och bygga golv med limmad plastmatta på betong. Skövde kommun ska kunna lägga in plastmatta på betong utan Florosil. Frågan är bara hur snabbt vi klarar detta, säger Fredrik Gränne, teknisk specialist i NCC.

Skövde kommun har tydligt kritiserat byggbranschen för att de blivit tvungna att använda Florosil i flera byggprojekt när betongen inte torkat som förväntat.

– Vi får hoppas på att SBUF-projektet kan ge en bra lösning inom ett par år, säger Charlotte Tengberg i Skanska.

– Om SBUF-projektet går som förväntat så får byggbranschen i Sverige en mycket säkrare metod för projektering för betong och för att lägga golvmattor. Jag tror det kan bli en huvudlösning för golvsystem i Sverige, säger Andreas Furenberg i Peab.

Den nya tekniska lösningen för golvsystem bygger på några enkla principer. Ett golvsystem består av betong, avjämningsmassa, golvmatta och vattenbaserat lim. Det nya är att entreprenören får tillgång till information om vilka fuktegenskaper som samtliga dessa produkter har. Hur mycket fukt avger betong och vattenbaserat lim?Hur snabbt torkar produkterna? Hur mycket fukt kan avjämningsmassan absorbera och så vidare

Denna information samlas i ett dataprogram, PPB, (se artikel nedan) och projektören kan därmed i detalj beräkna hur lång torktiden blir för betongen och hur snabbt golvmattan kan läggas in. Precis det som blivit ett problem på många ställen i landet. Det är nämligen så att idag kan inte projektören göra en sådan noggrann beräkning eftersom informationen om vilka fuktegenskaper som alla produkter har inte är tillgänglig.

För att kunna utveckla det nya golvsystemet så är det därför nödvändigt att insamla information om fuktegenskaperna för alla produkter och att i verkliga prov verifiera exakt hur alla produkter fungerar när de sätts samman i ett golvsystem. Meningen är helt enkelt att alla produkter som används ska provas tillsammans så att hela processen är verifierad, från gjutning av betong till dess att plastgolvet är inlagt.

Entreprenörerna vill placera sig i ett sådant läge att de kan välja bara sådana produkter som har verifierade egenskaper. Allt handlar därför om korrekt information om produkternas fuktegenskaper.

Avsikten är att entreprenörerna ska kunna veta att om vissa produkter används och hanteras enligt givna anvisningar så erhålls ett fullgott resultat utan att golvsystemet orsakar fuktskador.

– Det borde ta ett till två år innan vi har svaret, det vill säga innan vi verifierat om denna metod fungerar som planerat. Vi vill verifiera ett par golvsystem. Varje golvsystem baseras på material med kända fuktegenskaper, säger Ted Rapp, Sveriges Byggindustrier, projektledare.

Golvbranschens Riksorganisation (GBR) deltar i arbetet för att utveckla nya golvsystem.

– Vi vet inte vilka följdeffekter som finns med den moderna betongen. För hög fukthalt innebär problem som risk för blåsbildning, emissioner och att alkalisk fukt bryter ner limmet. De metoder som golvbranschen använder baseras på äldre typer av betong. Vi är oroliga för den här utvecklingen. Förutsättningarna förändras på marknaden och vi vet inte vad som kommer att hända, säger Jenny Adnerfall i GBR.

NCC, Peab och Skanska har bekräftat till Boverket att de använder fuktspärrar, typ Florosil, när betongen inte torkar ut som förväntat.

– Det nya golvsystem som jag beskrivit, innebär att om två år så borde det det inte längre finnas något stort behov av fuktspärrar. Detta förutsätter att den hypotes vi arbetar efter kan bevisas stämma och att de rekommendationer projektet resulterar i följs fullt ut, säger Ted Rapp.Entreprenörerna vill placera sig i ett sådant läge att de kan välja bara sådana produkter som har verifierade egenskaper. Allt handlar därför om korrekt information om produkternas fuktegenskaper.

Avsikten är att entreprenörerna ska kunna veta att om vissa produkter används och hanteras enligt givna anvisningar så erhålls ett fullgott resultat utan att golvsystemet orsakar fuktskador.

– Det borde ta ett till två år innan vi har svaret, det vill säga innan vi verifierat om denna metod fungerar som planerat. Vi vill verifiera ett par golvsystem. Varje golvsystem baseras på material med kända fuktegenskaper, säger Ted Rapp, Sveriges Byggindustrier, projektledare.

Golvbranschens Riksorganisation (GBR) deltar i arbetet för att utveckla nya golvsystem.

– Vi vet inte vilka följdeffekter som finns med den moderna betongen. För hög fukthalt innebär problem som risk för blåsbildning, emissioner och att alkalisk fukt bryter ner limmet. De metoder som golvbranschen använder baseras på äldre typer av betong. Vi är oroliga för den här utvecklingen. Förutsättningarna förändras på marknaden och vi vet inte vad som kommer att hända, säger Jenny Adnerfall i GBR.

NCC, Peab och Skanska har bekräftat till Boverket att de använder fuktspärrar, typ Florosil, när betongen inte torkar ut som förväntat.

– Det nya golvsystem som jag beskrivit, innebär att om två år så borde det det inte längre finnas något stort behov av fuktspärrar. Detta förutsätter att den hypotes vi arbetar efter kan bevisas stämma och att de rekommendationer projektet resulterar i följs fullt ut, säger Ted Rapp.