Vill ha ökad styrning av gymnasieutbildningar

 
Vill ha ökad styrning av gymnasieutbildningarUtbudet av gymnasieutbildningarna behöver anpassas mer till arbetsmarknadens behov. Foto: Getty Images Vem ska bestämma över utbudet av gymnasieutbildningar? Elevens önskemål eller arbetsmarknadens behov? En ny utredning föreslår tydligare styrning av utbudet.
- Idag utbildar vi till arbetslöshet. Så kan vi inte ha det, säger utredaren Lars Stjernkvist.


Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist har haft i uppdrag att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna bättre kan planeras och dimensioneras utifrån arbetsmarknadens kompetensbehov. Syftet är bland annat att trygga kompetensförsörjningen och minska kostnaderna för utbildningarna som har skenat med 30 procent per elev under 2000-talet. I utredningen visar man bland annat att den som gått ett yrkesinriktat program har mycket större chans att få ett fast jobb efter avslutad utbildning.

- Idag är det väldigt många som går på de teoretiska programmen för att hålla alla dörrar öppna inför framtida utbildningar. Men det bidrar till att det tar alldeles för lång tid för unga människor att komma i arbete. Det är ganska allvarligt när det samtidigt råder brist på arbetskraft i vissa andra yrken, säger Lars Stjernkvist.

Olika kommuner och skolor har konkurrerat om eleverna med populära utbildningar. Vilket i sin tur bidragit till en överetablering av populära kurser med för små klasser och ökade kostnader i utbildningssystemet. Samtidigt skriker vissa branscher efter utbildade hantverkare.

Den nya utredningen presenterades i ett webbsänt seminarium som anordnades av Byggföretagen. Ett önskemål som framfördes både från utredaren och branschen var en attitydförändring i skolan och samhället inför yrkesutbildningarna.

- Jag tror att många som ska välja gymnasieutbildning idag påverkas av föräldrar och kompisars uppfattning om vad som är bäst för framtiden. Men arbetsmarknaden har förändrats och idag är det inte längre de teoretiska utbildningarna som garanterar att man får ett intressant arbete. Vi behöver höja statusen för yrkesutbildningarna och öka medveten om att de leder till bra och välbetalda jobb, säger han.

I utredningen, som är på över 1000 sidor, föreslår man tre övergripande förändringar.

I det första förslaget vill man införa nya principer för planering och dimensionering. I praktiken innebär det att man minskar elevens valmöjligheter. Det ska fortfarande vara möjligt för eleverna att välja utbildning men man vill styra utbudet mer mot arbetsmarknadens behov.

Det andra förslaget innebär att man ökar den statliga styrningen. Det ska inte längre vara helt fritt för kommuner och skolaktörer att starta vilka utbildningar som helst.

Det tredje förslaget som man lyfter fram i utredningen är att man vill införa obligatorisk samverkan och minska konkurrens mellan minst tre kommuner i en region för att undvika obalans i utbudet av utbildningar. Som det är idag konkurrerar skolor och kommuner om eleverna. I praktiken kan det innebära att tre kommuner som ligger intill varandra erbjuder en frisörutbildning när det i praktiken bara finns underlag för en i det området. I utredningen föreslår man också att det inte ska vara möjligt att vägra ett samarbete med en grannkommun.

- Det finns en risk att man inte vill samverka med en kommun som har sämre förutsättningar och det vill vi motverka. Annars kan det bli så att ingen vill vara med Flen. Med obligatoriska samverkan kan vi sänka kostnaderna i utbildningssystemet och få ett bättre utbud som motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning, säger Lars Stjernkvist.

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!