Nyheter

Gotländska doldisar får nytt liv

Kalkstenshusen på Gotland har de flesta hört talas om — men bulhusen är inte lika välkända. Johan Källén arbetar med att restaurera de träiga doldisarna på Sveriges största ö.

Det är tomt på Visbys gator sånär som på en man som är ute och rastar sin schäfer. Vinden biter i kinderna och ger förklaringen till varför inga turister syns till. Högsäsongen är över och kvar finns bara öborna som vant sig vid den ständiga blåsten.

Uppe på ett tak står Johan Källén. Han passar in en tegelsten i den nya skorstenen och förflyttar sig sedan vant över till andra sidan av taket för att hämta mer tegel. Höjdskräcken har han kommit över för ett bra tag sedan.

– Jag var väldigt rädd för höjder tidigare, men det har jag tränat bort, bland annat genom att klättra mycket.

Sedan några år tillbaka är han byggnadsantikvarie och driver tillsammans med kollegan Michael Modin företaget Östra byggnadsrestaureringar. De arbetar med att rusta upp gamla kulturhus på framförallt Gotland.

Just nu renoverar de ett 1700-talshus i Visby. Byggnaden är ett så kallat bulhus, eller skiftesverkshus. Tekniken är vanlig på både Gotland och Öland och innebär att grova plankor läggs i stolpar med spår, något som möjliggör användandet av relativt korta plankor.

– Både på Gotland och Öland har man lågvuxen skog och därför passar den här tekniken bra. Den är dessutom virkesbesparande.

Förutom en ny skorsten har huset i Visby även fått en ny syll eftersom den tidigare nästan helt vittrat bort.

– På många gamla hus här i Visby har man byggt ett yttre lager av betong för att man tycker att det verkar bra och stabilt. Problemet är att fukten kommer in, men inte ut. Nu har vi knackat bort betongen och lagt upp en ny syll av gotlandsfura på kalksten, så som man ska.

Tidigare jobbade Johan Källén med nybyggnationer, men han tröttnade eftersom han upplevde att det var mer fokus på tid och pengar än kvalitet.

– Att jobba inom byggbranschen är inget hantverk längre, det handlar bara om montering – och det är ju hjärndött. När man arbetar med restaurering av gamla hus finns det inga förutbestämda mallar. Man måste tänka till och man stöter alltid på problem som man får lösa på plats. Det är utvecklande.

Företaget har gott om jobb och påverkas inte nämnvärt av ekonomins avmattning – eftersom byggnader alltid behöver underhåll. Många som äger hus i Visby bor där på sommarhalvåret och det brukar därför vara på våren som många kommer på att husen ska fräschas till.

– Då blir det snabbt fulltecknat. Även innan jul brukar det vara mycket jobb.

Johan Källén skulle inte vilja gå tillbaka till att jobba med nybyggnation. Han tycker om det naturliga hållbarhetstänk som finns i de gamla husen.

– Allt går att laga. Det finns en anledning till att det här huset har stått här i trehundra år och om man underhåller det kommer det säkert att stå i trehundra år till.

Enda nackdelen är att det är svårt att få tag i rätt material.

– Mycket av det här virket kan man inte köpa på en vanlig brädgård. Det är svårt att få tag i för det är inte många som är specialiserade på den här typen av trä längre. Men det brukar lösa sig, om det inte finns får man gå ut i skogen och leta själv.

 

Marie Bergström
[email protected]