Det totala produktionsvärdet för byggmarknaden samt även antalet byggstartade bostäder förväntas öka fram till 2028, enligt Prognoscentret. Men kriget i Mellanöstern är en orosfaktor.
Det totala produktionsvärdet för den svenska byggmarknaden, exklusive anläggning, ser ut att öka stadigt fram till 2028. Men det är ändå långt från de senaste årens topp, 2021, då produktionsvärdet uppgick till 673 miljarder kronor. Årets siffra ser ut att bli 552 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,5 procent från förra året. 2027 förväntas öka med 3,2 procent och 2028 med 2,4 procent.
Men de positiva vindar som nu blåser över Sverige kan också avta i styrka, dels beroende på hushållens försiktighet som följd av att den geopolitiska och ekonomiska osäkerheten ökar. Enligt Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret, riskerar kriget i Mellanöstern inte bara att bidra till en ökad försiktighet i ekonomin, utan det kan också påverka kritiska sjöfartsleder och därmed driva upp frakt- och energipriser, vilket skulle kunna väcka en ny inflationsoro. Erfarenheterna från de ekonomiska effekterna efter Rysslands invasion av Ukraina kan dessutom bidra till stigande inflationsförväntningar.
– Det är en lång väg dit och inget vi utgår från i nuvarande prognos, men riskerna är påtagliga och skulle få direkta effekter på byggsektorns utveckling. Den mer sannolika utvecklingen är antingen att kriget får ett snabbt avslut eller att den geopolitiska oron stabiliseras genom en normalisering, där sjöfarten kan upprätthållas och oljepriset stabiliseras. Historien visar att de finansiella marknaderna ofta präglas av några veckors kraftig volatilitet, för att det ett år senare inte ska ha gjort någon märkbar skillnad för företagens ekonomiska utsikter och vinstförväntningar, säger Mårten Pappila.
Bostadsbyggandet
När det gäller bostadsbyggandet fram till 2028 tror man på byggstarter för 34 500 bostäder i år, 35 700 för 2027 och 37 500 år 2028. En stadig ökning alltså, men ändå långt ifrån de 65 000 bostäder som byggstartades 2021.
Mårten Pappila: ”Trots ökningen i produktionsstarter står bostadsutvecklarna inför betydande utmaningar, bland annat hushållens fortsatt avvaktande beteende och de höga byggkostnaderna”.
Nybyggnationen av lokaler, såväl offentliga som privata – vilket inkluderar kontor, lager- och logistik, industri och så vidare – har sedan 2023 minskat från historiskt höga nivåer. Det totala påbörjandet av nya lokalbyggnader väntas trots detta vara högre jämfört med det historiska genomsnittet under hela prognosperioden 2026-2028. I år väntas investeringarna i lokalbyggandet öka med knappt 2 procent efter tre års nedgång.
– En kraftig utbyggnad av rättsväsendet och försvaret tillsammans med fortsatt god byggnation inom industrin utmärker 2026-2028. Dessutom innebär satsningar på datacenter en växande potential framöver, förutsatt att de utmaningar som rör energiförsörjningen kan lösas, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.
Kommunala investeringar ökar
En viss återhämtning av nybyggnationen av kontor och affärsbyggnader kan också skönjas. Kommunernas och regionernas ekonomi förbättrades under 2025 och väntas fortsätta utvecklas positivt. Vårdbyggnader samt kommunala investeringar i kulturbyggnader, idrottsbyggnader samt simhallar väntas öka framöver.
Underhåll och renoveringar av bostäder väntas i år öka med 2,1 procent, medan motsvarande underhåll och rot för lokaler bedöms stiga med 2,5 procent. Uppgången på lokalsidan drivs framför allt av renoveringsbehov av skolor och vårdbyggnader samt en växande efterfrågan på energirenoveringar i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.
