Högtryck för byggandet i Västerås

Om man blickar ut över de centrala delarna i dag ser man tre torn som sticker upp över stadsbilden. Det är domkyrkan, stadshuset och Ottarkontoret och de skulle kunna symbolisera Västerås nutid och dåtid. Det är kyrkan, staden och näringslivet som fått Västerås att blomstra. I lite mer modern tid har staden varit ett nav för det svenska industriundret med Asea, som huserar i Ottarkontoret, som den självklara drivkraften.

– Det händer väldigt mycket i Västerås just nu och det har det alltid gjort, säger Elisabeth Strand Hübinette.

För närvarande pågår flera gigantiska byggprojekt i staden. På industriområdet Finnslätt är ABB i full gång med att uppföra sin nya Robotics Campus. Det är en investering på cirka 3,1 miljarder kronor och omfattar cirka 70 000 kvadratmeter, ett område större än tio fotbollsplaner. Det beräknas stå klart under 2027. Marken ägs av ABB, och Ylab Larssons Bygg har fått kontraktet som totalentreprenör för bygget. Fabriken har precis sålts till Japanska investeringsjätten Softbank för runt 50 miljarder kronor men bygget fortgår som planerat.

Nästan vägg i vägg med ABB:s projekt är Hitachi Energy i full färd med att uppföra sitt nya huvudkontor (se separat artikel). Anläggningen på cirka 40 000 kvadratmeter är en satsning på 1,1 miljarder kronor och det är Peab som är totalentreprenör i samverkan för projektet.

Ett annat jätteprojekt som är i full gång i Västerås är det nya akutsjukhuset som uppförs av regionen. Det kommer bland annat att innehålla operation, röntgen, akutmottagning, förlossning, intensivvård, vårdplatser och mottagningar, med en yta på ungefär 75 000 kvadratmeter och cirka 3 000 rum. Det är NCC som är totalentreprenör i samverkan.

Men när stadsbyggnadsdirektören ska lyfta fram ett enskilt projekt som pågår i Västerås just nu så väljer hon det nya resecentrumet.

– Det resecentrum som Västerås har i dag är för litet. Folk ryms inte utifrån den stora pendlingen som finns. Vi har arbetat i tio år med detaljplanen. För att planlägga ett nytt resecentrum med omkringliggande funktioner. Och det är den som ska förverkligas nu, säger Elisabeth Strand Hübinette.

Den totala kostnaden för det nya resecentrumet i Västerås beräknas till cirka 1,4 miljarder kronor. Det första spadtaget togs i mitten av februari. Kommande etapper är Sigurdspassagen och Kungsängspassagen med förväntad start 2027 respektive 2040.

– Vi börjar med det nya busstorget. Därefter fortsätter vi med ett helt nytt resecentrum. Det är ett väldigt, väldigt långt projekt. Det är mycket som ska hända, säger hon.

Även om det är högtryck i industrisatsningarna så har det gått trögare med bostadsbyggandet. Under 2023 färdigställdes lite över 1 800 bostäder. Samma siffra förra året var närmare 500. Tidigare hade kommunen ett mål att bygga 1 250 nya bostäder per år. Men nu har man gått från mål till behovsstyrning och man har landat i att det behöver tillföras ungefär 500–600 nya bostäder per år i Västerås för att möta efterfrågan.

– En utmaning framför allt, utifrån min roll, är att vi anpassar oss efter den nya verkligheten som råder. Både utifrån omvärlden och demografin i Västerås. Men samtidigt också kunna möta upp näringslivets behov. Det har stått helt stilla med bostadsbyggandet under två år men nu hoppas jag att vi ser en liten ljusning, säger hon.

Man arbetar väldigt aktivt i Västerås med planprocessen. Staden har en planreserv som omfattar över 8  000 bostäder. Med en förväntad prognos på 500 invånare per år är det 16 års bostadsproduktion som redan finns beviljade och där detaljplanerna är antagna.

– Jag tror vi är ganska unika att vi har så stor planreserv. Men det är ju inte bara positivt, man måste ju själva rannsaka sig själv också. Det finns en risk att planerna blir inaktuella och svårbyggda.

När det gäller samhällsbyggnadsprojekt så har det tidigare varit ett stort fokus på förskolor och skolor men det har skiftat över till ökade investeringsbeslut på äldreboenden.

– Vi bygger en del skolor och förskolor men inte alls i samma utsträckning som tidigare. Det föds färre barn och samtidigt blir det fler äldre och det måste vi förhålla oss till.

Någonting annat som är ganska unikt för Västerås är den modernistiska arkitekturen. Man rev väldigt mycket på 60-, 70-, 80-talet. Men man gjorde väldigt tydliga val. Den gamla strukturen som ligger runt domkyrkan och Svartåns vatten har man sparat. Men utanför det området var man ganska brutal och rev bort annat. Då uppfördes klassiska byggnader som Melkerkontoret och stadshuset med sin modernistiska arkitektur.

– Västerås har alltid varit framåt och vågat ta nya grepp. Det är en spännande kommun med tydlig koppling till näringslivet och forskning, säger Elisabeth Strand Hübinett.