Elvira Eriksson på Advokatfirman Lindahl skriver i sin senaste krönika om vad som gäller när beställaren vill avhjälpa fel på entreprenörens bekostnad.
Fel i entreprenad är en återkommande källa till tvister i byggbranschen. När entreprenören inte avhjälper ett fel har beställaren rätt att vidta åtgärder på entreprenörens bekostnad – men vad gäller egentligen? Kan beställaren kräva ersättning redan innan felet har åtgärdats? Och är ersättningen ett skadestånd eller något annat? Svaren är inte alltid givna.
Utgångspunkten inom entreprenadrätten är att entreprenören har en rätt och skyldighet att själv avhjälpa fel som upptäcks i entreprenaden. Beställarens rätt att avhjälpa fel på entreprenörens bekostnad är alltså sekundär och aktualiseras först när entreprenören har underlåtit att fullgöra sin avhjälpandeskyldighet. Har parterna avtalat om AB 04 eller ABT 06 regleras frågan i kapitel 5 § 17. Om entreprenören inte avhjälper felet utan dröjsmål och senast inom två månader räknat från besiktningsutlåtandet eller från det att skriftlig underrättelse tillställts entreprenören – eller om entreprenören skriftligen har meddelat att avhjälpande inte kommer att ske – har beställaren rätt att låta avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad. En grundläggande förutsättning är dock att avhjälpandekostnaderna är försvarliga och att beställaren har vidtagit skäliga åtgärder för att begränsa dem.
En central fråga är om beställaren måste vänta till dess att avhjälpandet faktiskt har utförts för att kunna kräva ersättning. Svaret är nej. Högsta domstolen (HD) har i praxis bekräftat att det är en allmän kontraktsrättslig princip att beställaren har rätt till ersättning inte bara för kostnader som faktiskt har uppkommit, utan även för försvarliga kostnader som beställaren förväntas ådra sig – så kallade anteciperade kostnader. Principen gäller oavsett om parterna har avtalat om AB 04/ABT 06 eller inte. Detta är särskilt betydelsefullt i situationer där beställaren saknar likviditet att först bekosta ett kostsamt avhjälpande för att därefter kräva ersättning av entreprenören. Frågan om kostnaderna är faktiska eller anteciperade kan däremot få betydelse vid bevisvärderingen.
Frågan om hur ersättningen för avhjälpandekostnaderna ska klassificeras har stor praktisk betydelse. Om ersättningen utgör ett skadestånd kan den träffas av preskriptionsreglerna i AB 04 kapitel 5 § 20 eller ABT 06 kapitel 5 § 21, såväl som ansvarsbegränsningen på 15 % av kontraktssumman i AB 04/ABT 06 kapitel 5 § 11. Klassificeringen har därför varit föremål för diskussion i både rättspraxis och juridisk litteratur.
I ett rättsfall från 2014 klassificerade HD ersättningen som skadestånd, men intog ett annat synsätt i ett annat avgörande från 2018. I det senare fallet slog HD fast att ersättningen inte var ett skadestånd, utan en egen påföljd, vilket fick till följd att ansvarsbegränsningen inte aktualiserades. Efter ett avgörande från 2025 har den senare linjen stärkts ytterligare, men rättsläget är fortfarande inte helt klart.
Vad innebär detta i praktiken? För beställaren gäller det att anmäla fel utan dröjsmål och ge entreprenören en verklig möjlighet att avhjälpa felet, eftersom rätten att avhjälpa på entreprenörens bekostnad förutsätter att denna möjlighet har erbjudits. Eftersom rättsläget avseende ersättningens klassificering är oklart bör beställaren agera som om preskriptions- och ansvarsbegränsningsreglerna i AB 04/ABT 06 gäller – det vill säga tidigt och tydligt framställa krav på ersättning. Beställaren behöver inte vänta till dess att avhjälpandeåtgärderna är vidtagna, men bör vara medveten om att om de faktiska kostnaderna sedermera överstiger de beräknade kan mellanskillnaden gå förlorad. Det är också klokt att säkra robust bevisning kring avhjälpandekostnaden redan när kravet framställs – det ger bättre förutsättningar för framgång om frågan prövas av domstol flera år senare. För entreprenören gäller det att agera skyndsamt vid felanmälan. Underlåtenhet att avhjälpa fel inom föreskriven tid öppnar för beställaren att vidta egna åtgärder, vilket av erfarenhet många gånger medför högre kostnader än om entreprenören själv hade utfört avhjälpandet – och därtill tillkommer kostnaderna för en eventuell rättsprocess.
Den som ställs inför frågor om felavhjälpande – oavsett om man är beställare eller entreprenör – bör noga överväga hur anspråket ska hanteras och vid behov stämma av med jurist.
/Elvira Eriksson, Associate, Advokatfirman Lindahl
Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: [email protected]
