1,2 miljoner svenskar på antidepressiva – vad är det vi har missat?

1,2 miljoner svenskar på antidepressiva – vad är det vi har missat?
Jonas Colting, projektledare, Hållbara Chefer för Byggcheferna.

Triathleten, författaren och föreläsaren Jonas Coating skriver i senaste krönikan i Byggvärlden om varför vi inte mår bra i Sverige – och vad man kan göra för att ändra på det.

Hela 1,2 miljoner svenskar. Smaka på den siffran.Så många hämtade under förra året ut antidepressiva läkemedel. Enligt en aktuell granskning i SVT kan dessutom hundratusentals drabbas av sexuella biverkningar, ibland med livslånga konsekvenser.

Låt mig först vara tydlig. Antidepressiva läkemedel är värdefulla, ofta nödvändiga och ibland direkt livräddande. Det är inte deras existens jag ifrågasätter. Men när över en tiondel av Sveriges befolkning behöver den här typen av medicinering måste vi väl ändå våga ställa en större fråga?

Vad är det i vårt sätt att leva som gör att så många människor mår så dåligt?

Jag tror att vi har ett systemfel. Eller snarare två, som samverkar. 

Det första handlar om att vi i allt högre utsträckning lever tvärs emot vår egen biologi.

I mitt arbete med Hållbara Chefer utgår jag från de Sju Hälsonycklarna: Rörelse, Syresättning, Natur, Dagsljus, Mat, Sömn och Kontemplation. Det är ingen revolutionerande vetenskap. Snarare en bruksanvisning som dikterats av hundratusentals år av mänsklig evolution. Ändå har vi skapat ett samhälle där dessa fundamentala behov ofta är satta på undantag. Vi sitter stilla, vistas inomhus, sover för lite, äter industriellt processad mat och lever med ständig mental stimulans. Sedan förvånas vi över att människor inte mår bra.

Det andra systemfelet är möjligen ännu mera intressant. Vi har skapat närmast orimliga förväntningar på tillvaron. Att livet ska vara bekvämt. Att vi alltid ska känna oss motiverade, lyckliga och tillfreds. Att obekvämlighet är något negativt som helst ska elimineras.

Men livet fungerar inte så! Motgångar, sorg, besvikelser, ansträngning och perioder av sämre mående är också en del av den mänskliga erfarenheten. Allt obehag är inte sjukdom. Och all ansträngning är inte skadlig stress. Tvärtom tror jag att vi behöver återerövra förståelsen för att människan utvecklas genom att möta och övervinna svårigheter.

Vad har då detta med ledarskap att göra? Allt, skulle jag våga påstå!

Som chef leder du människor, inte produktionsenheter. Människor med biologiska behov, känslomässiga utmaningar och ibland en ganska skör relation till den egna förmågan.

Ett gott ledarskap behöver därför innehålla både omtanke och förväntningar. Att se när någon verkligen behöver stöd, avlastning eller professionell hjälp. Men också att uppmuntra eget ansvar, goda levnadsvanor och tilltron till den egna förmågan att hantera livets påfrestningar.

Att coacha människor handlar inte alltid om att göra tillvaron enklare. Ibland handlar det om att hjälpa dem att bli bättre rustade för den. Jag är kanske naiv, men jag tror fortfarande att en daglig skogspromenad kan vara en fantastisk medicin för både kropp och själ. Inte som ersättning för nödvändig sjukvård, utan som en självklar del av ett mänskligt hållbart liv.

Och jag undrar hur många av dem som verkligen skulle behöva det som faktiskt får det rådet.

För mig handlar mänsklig hållbarhet ytterst om just detta: Att skapa förutsättningar för människor att inte bara må bättre för stunden, utan också bli starkare inför framtiden.

Det borde vara en av ledarskapets allra viktigaste uppgifter.

/Jonas Colting, projektledare, Hållbara Chefer för Byggcheferna.

Läs också